1.20.2008

Hos Forum Syd och FUF, och Joel

Igår arrangerade Forum Syd och Föreningen för Utvecklingsfrågor en temadag för studenter som vill engagera sig, till exempel genom att göra praktik, i olika organisationer. Rubriken var Att arbeta för en rättvis värld. Inbjudna var en rad föreningar och förbund som arbetar internationellt. Fältbiologerna, RFSU, och en mängd andra deltog med informationsbord och diskussioner. Cirka 60 deltagare kom på temadagen. Jag var där och inledningspratade. Om hur vi kan göra världen mer rättvis, och hur engagemang och organisering förändrar samhället vi bor i. Jättekul att få medverka!

Igårkväll hade Joel fest i sin fina nya lägenhet. Och han har världens finaste skrivbord. Fullt med folk överallt och det var en perfekt blandning med folk. Härligt att träffa vänner man inte sett på ett tag.

Nu ska jag till Luleå! Idag har arbetarekommunen där internationellt rådslag och har bjudit in medlemmar och allmänhet och organisationer i Luleå till diskussioner om socialdemokratisk global politik. Ska bli kul!

1.18.2008

Lyckat Zapateromöte

Fotografernas kameror blixtrade ikapp. På scenen stod FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon och de spanska och turkiska premiärministrarna Zapatero och Erdogan. I tisdags i Madrid öppnade de tillsammans med shejken av Qatar det första forumet av FN:s Allians av Civilisationer. Applåderna dånade.

Madridforumet varade i två dagar. Bland deltagarna syntes fredspristagaren Shirin Ebadi, Finlands president Halonen, Jordaniens drottning, persiska mullan Abtahi, författaren Soyinka och patriarken av den etiopiska ortodoxa kyrkan. Och många fler från olika sektorer i samhället och från världens alla hörn. När jag satt där i bänkraderna och applåderna dånade tänkte jag att detta - att fler tillåts delta i FN - är nog just vad som behövs. Det skriver jag om i dagens kolumn i Östran.

1.13.2008

Med Zapatero i Madrid

På tisdag inleds en av årets viktigaste konferenser. ALLIANCE OF CIVILIZATIONS årliga forum som Zapatero, Erdogan och Ban Ki-Moon står som värdar för. Det samlar politiska och religiösa ledare från hela världen och det är ett imponerande program som väntar.

Medverkar gör bland annat, förutom José Luis Rodrígues Zapatero, Recep Tayyip Erdogan och Ban Ki Moon, även Shirin Ebadi, Jorge Sampaio, prins Karim Al-Husseini, Malaysias premiärminister Dato Seri Abdullah bin Haji Ahmad Badawi, Kjell Magne Bondevik, H.H. Mozah bint Nasser al Missned (Chairwoman, Qatar Foundation for Education, Science and Community Development), Javier Solana och Sloveniens president Danilo Turk.

Ska bli spännande att få delta! Jag är väldigt glad över inbjudan från de spanska arrangörerna för att medverka på en av konferensens workingsessioner. Kul! Imorgon bär det av till vackra Madrid och särskilt sköna Banco de España inte långt från Retiro.

1.11.2008

Middag med General Mahmoud Sangawi

Situationen i Irak är allvarlig. Våldet tar sig stor plats. Bomber, tortyr, tillfångataganden, illdåd. Det gör att rädslan och fruktan grasserar.

Men: Situationen är inte hopplös. Irak kommer att bli ett fredligt och demokratiskt land. Människor längtar efter att få leva i fred, frihet och demokrati. Det är denna längtan som gör att våldet aldrig vinner.

Igår åt jag middag med Mahmoud Sangawi. Han tillhör det verkställande utskottet för PUK (Patriotic Union of Kurdistan) och är President Jalal Talabanis ansvarige Peshmergachef. Sangawi är general och har varit aktiv i Peshmergan sedan 70-talet. Han arbetar nu bland annat med skapandet av en irakisk regional bataljon, i norra Irak, det vill säga i de irakiska delarna av Kurdistan.

Tillsammans med Shoresh Rahem träffades vi och hade en lång och intressant diskussion om läget i Irak, i de kurdiska delarna, om försvarsfrågor och - naturligtvis - förusättningarna för demokrati i området.

Särskilt interssant var det att få ta del av hans resonemang om de skilda förutsättningarna för en rörelse som peshmerga jämfört med ett statligt försvar. De lagliga, materiella, strategiska och disciplinära förutsättningarna är värda att belysa och här kan utvecklingen i norra Irak samt hela landet, lära oss en hel del. Något som också kan vara till nytta för andra länder och i internationellt fredsarbete.

De kurdiska delarna av Irak har fått utstå en lång rad, obeskrivbara grymheter genom historien. Inte minst i modern tid under Saddam Hussein. Bombningar, kemisk stridsföring, tillfångataganden av hundratusentals kvinnor som blivit offer för slavhandel och sålts som fruar till män i andra länder. För att Irak ska kunna läka och komma vidare krävs en rejäl försoningsprocess. Och det är svårt att inte låta bli att tänka på Sydafrika och Desmund Tutus försoningsarbete, även om Irak måste finna en modell som passar just Irak.

Det är också intressant att notera militärens olika roller för demokratiutveckling i olika länder. I Sverige var militären, försvaret, länge en angelägenhet som styrdes och kontrollerades av överklassen och adeln. Och kungahuset så klart. Militären symboliserade inte demokrati och folkets frihet. I Irak är läget annorlunda. I en miljö präglad, genomsyrad, av fundamentalistiskt våld - där antidemokratiska krafter utnyttjar våldet för att slå mot människors rättigheter - krävs ett försvar som kan försvara en demokratisk utveckling. Det är ingen enkel situation. Men inte heller omöjlig. Demokratin är fredlig till sin natur. Den både kräver fred och skapar fred. Demokratin är också den enda styrelseform som kan förmå lösa konflikter fredligt. Något som allt för sällan diskuteras. Men hur gör man när krafter motsätter sig demokratin genom våld? Då måste demokratin försvara sig. Militärt försvar är inte alltid nödvändigt, men ibland är det det. Andra världskriget var ett sådant exempel. Hotet från Hitler behövde bemötas med militära medel.

Den irakiska militärens roll för en demokratisk utveckling skiljer sig därmed från till exempel den svenska militärens roll för den demokratiska utvecklingen i Sverige för cirka hundra år sedan. Diskussioner och utbyten kan fördjupa kunskapen om vad detta innebär och vad vi kan lära av det för den svenska försvarsomställningen. Folklig förankring torde vara ett nyckelord i denna diskussion.

Sverige och EU behöver arbeta mer med Irak. Inom politiken, försvaret, näringslivet och civila samhället. Både Europa och Irak skulle ha mycket att vinna på detta. Ett första, och viktigt, steg är att alla EU-länder öppnar konsulat eller ambassader i Irak. Sverige borde göra det på en gång! Det skulle förenkla för bland annat organisationer, skolor och företag att samarbeta med irakiska organisationer, skolor och företag. Till exempel.

Mahmoud gav mig en bok han skrivit. Den handlar om hans liv, kampen för demokrati i Irak och för kurdernas rättigheter, om hans liv i Peshmerga och om hans vänner. Boken är på kurdiska men arbetet med att översätta den till svenska har påbörjats. Lyckans det bokförlag som får möjlighet att ge ut den!

1.09.2008

Premiär i NSD!

Hela klassen längtade ut när vår sista gymnasietermin startade. Det var sju år sedan. Studenten var äntligen inom räckhåll.

Vi kunde nästan känna doften av syrenerna som brukar slå ut lagom till skolavslutningen. Livet var fullt av prat om slutprov, studentkläder och framför allt: Vad som skulle hända sen. Hela världen låg framför oss och inga moln fanns på himlen. Nästan. Det fanns en sak som oroade. Inte så att vi låg sömnlösa, men som kändes kuslig. Som en potentiell katastrof: George W. Bush hade just valts till amerikansk president. Magkänslan sa att det inte var bra.

Det - och om vad som hände sedan - skriver jag om i min första krönika i NSD idag.

Känns stort och roligt att få skriva hos NSD - Norrländska Socialdemokraten. Det är en tidning med stolt historia och spännande framtid. NSD grundades 1918 och är i dag Norrbottens största dagstidning, och den största svenska tidningen norr om Uppsala.