Robbie Williams och jag och Oktoberrevolution i Övik

Trevligt möte i Örnsköldsvik! Tänkvärda diskussioner. Var där och pratade om skolrådslaget på partiets och ABF:s öppna möte. Tack för inbjudan! Fick också lära mig en massa om Övik och det lokala arbetet. Bland annat om jobbet med den lokala skolplanen. Och om de socialdemokratiska satsningarna för att göra skolan till en plats för, och av, alla inblandade. Också eleverna. Bland annat jobbar man utifrån begreppet medskapare. Bra initiativ! Diskussionerna i Linköping i förrgår och de i Övik igår lyser upp i höstmörkret.

Tänkte på Ryssland när jag satt på bussen ut till flygplatsen en bit efter fem imorse i Övik. Det var nattsvart därute och kallt. Men det var inte därför; Övik är mkt varmare än Ryssland. Utan det var för att på bussradion spelades Robbie Williams. Jag köpte några av hans skivor när jag pluggade i St. Petersburg. Lyssnade på honom när vi satt fast på bussen i den ryska propkan - trafikstockningen. Särskilt på eftermiddagarna. Då var lycka om vi hade lyckats få plats på en Scaniabuss. För de var så mycket bekvämare att åka med än de sovjetiska skraltbussarna som också gick på linjen mellan SPBGU och Karablejstrovskaja där vi bodde i ett litet rum i vårt enorma obtjischitie, studenthem á la Bresjnev. Robbie Williams sällskapade mig på många av de bussresorrna. När jag satt och tänkte på alla människor som gick på Nevskij Prospekt. Och som gått där genom åren. Nåväl, idag när jag tänkte på detta kom jag så klart ihåg firandet av Oktoberrevolutionen 2002. 85 år efteråt. Oktoberrevolutionen som startade 7 november 1917. Idag nästan prick 90 år sedan. När vi var i St. Petersburg fick vi varsin biljett till det stora firandet av revolutionen. Det genomfördes i en nästan enorm teaterhall med musikuppträdanden från olika delar av forna Sovjet. Och med en massa militärer och andra med glitter på axlarna sittandes på flera rader längst fram. Det var intressant. Lärorikt. Spännande. Men kusligt. Tänkvärt. Vi gick efter ett tag. Ut i mörkret. På trasiga gator. I ett trasigt land.

Lyssna på Robbie Williams Feel. Den låg först på den skiva jag köpte och ofta lyssna på då. Den spelade när vi lämnade hållplatsen. Och innan låten var slut brukade vi - vill jag minnas - hinna en bit in på gamla Nevskij, innan gatan blir så där jättebred och rak och propkan blir som värst. Supreme låg tidigt på en av de andra skivorna jag köpte.