Ätstörningar har vi allihopa, allihopa

(Veckokolumnen i Östra Småland 19 augusti)

Löven på träden börjar gulna och några kastanjer ligger redan på marken. Kvällarna är fortfarande varma men nätterna har blivit mörkare. Hösten är i antågande och doften av kokta kräftor påminner om att sommaren nu snart är över. Många drar en suck av lättnad när de får ta på sig en kofta och ett par jeans på grund av den nypande kvällsluften. Det är långt kvar till nästa bikinisäsongs kroppshysteri.

Hela samhället är genomsyrat av en absurd kroppshysteri som särskilt drabbar unga kvinnor. Under sommaren tilltar hysterin med olika dietkurer i tidningar och på TV, tips om hur rumpan ska formas och reklam för livsmedlen som påstås ge plattare mage. Detta kombineras med tusentals bilder av modeller som med små retuscherade kroppar ler stora retuscherade leenden. Allt detta garneras med den sedvanliga checka attityden att man ska hinna ta examen, gifta sig, få jobb och föda barn innan man är 25 år fyllda. Sist men inte minst påminner media om att "du ska vara dig själv".

Ätstörningarna Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är välkända medicinska termer. Men många fler än de med dessa diagnoser hemsöks av ätstörningar. För visst är det många kvinnor som väljer bort god mat för att förbli osunt smala? Och visst är det många tjejer som inte äter tillräckligt med rädsla för att gå upp i vikt? Detta är ett stört beteende som medicinskt kan kallas för atypiska ätstörningar. De påminner om anorexia och bulimi, men uppfyller inte fullt de strikta medicinska kriterierna för dessa diagnoser. Gemensamt för de atypiska ätstörningarna är enligt den medicinska världen en benägenhet att värdera sig själv uteslutande i termer av vikt och kroppsform. Känner jag min generation rätt är det många som lider av detta. De flesta forskare är också överens om att ätstörningar har ökat de senaste 20-30 åren samt att det framför allt är unga kvinnor som drabbas. Men alla vi 80-talister och andra som lider av det dör inte utan tärs sönder av pressen. Sakta men säkert tills vi inte längre känner att vi existerar. Tyvärr verkar det dock inte leda till att utseendehysterins intensitet avtar.

Ätstörningar handlar om längtan och kontroll. Flickor får lära sig att lyckan följer med ett visst utseende och för att nå dit måste en kvinna kontrollera sina näringsintag. God mat, som är en del av varje kultur, förvandlas till siffror i en kaloritabell. I ett samhälle där unga kvinnor utsätts för ständig press blir dessutom matintaget det enda man själv rår över. I brist på annan makt torterar man sin kropp för att kontrollera sin besvikelse och i alla fall känna att man duger till något – att visa beslutsamhet gentemot sig själv.

Ätstörningen kan komma att styra hela vardagen. Den som bryter mot de stränga, hemsnickrade matreglerna hemsöks av dåligt samvete och skuldkänslor. Speglar, reklam och dömande blickar finns överallt. Ingen höst i världen kan rädda en ätstörd människa från sin egen tortyr, men det kan vara en paus mitt i alltihopa att i alla fall slippa behöva visa benen.

Laila Naraghi
Kommer från Oskarshamn och sitter i SSU:s förbundsstyrelse