Möss och människor 2005

Möss och Människor av Steinbeck är en fascinerande historia. Landskapet som beskrivs för mina tankar på sätt och vis till Ciderhusreglerna. Jag ser framför mig fattiga kåkar och vidsträckta åkrar. Utspridda farmar som på natten lyser upp den amerikanska södern som himlavarvets stjärnor. Jag ser framför mig fattigdom och fattigfolk som stryker som spöken mellan gårdarna i jakt på en lycka som i alla fall kan vara längre än vad det tar att ta död på en liten mus.

När utspelar sig egentligen Steinbecks roman? Det är åtminstone några decennier sedan men jag kan ändå inte låta bli att tänka på det armod den beskriver när jag ser människorna som lämnar hus och hem just nu i södra USA. Om det inte redan var så (vilket jag tror) så kommer samma kringflackande fattigfolk nu uppstå i spåren av regnoväder och översvämningar. Och inte tänker Bush göra något riktigt åt saken. Istället kommer han att fortsätta med de ockupationsliknande aktiviteterna i Irak som varje månad kostar lika mycket som den svenska sjukvården i Riksdagens budget. Sjukt. I takt med att de amerikanska klassklyftorna växer stiger febern i i samhällskroppen som sprider en rädslans smitta över hela världen.

* * *

För övrigt fick jag inte en skymt av Thorvall igår - salen var proppfull och jag och Karin blev inte ens insläppta. Men vad är en grön bänk i Paris mot den fantastiska kväll jag hade tillsammans med en gammal kompis? Att se solen gå ner från härligt offentliga Kulturhuset och sedan traska över Kungsholmen slår alla bänkar i hela Paris.

!Sjab! Fundera på den ni.