Nyttja EU:s associationsavtal med Israel

(Veckokolumnen i Östra Småland den 22 juli)

Framför mig reser sig den stora muren. Den är åtta meter hög och byggd av betong. I den stekheta aprilsolen bränner det till mot mitt finger när jag rör vid den. Om några månader står den klar. Då ska den omgärdas av elstängsel, diken och strålkastare.

Man skulle kunna tro att det hela är en scen ur någon science-fiction-film, men tyvärr är det en del av verkligheten i Israel och Palestina. När den 66 mil långa muren är klar kommer den att skära rakt igenom palestinska byar och åkermarker på Västbanken. Palestiniernas odlingar skövlas och deras levebröd går om intet. På sina håll slår muren en ögla och stänger in små samhällen vars invånare förpassas till en enda dörr för att ta sig in och ut ur sitt fängelse – den israeliska ockupationen.

Muren byggs av Israel bland annat inne på palestinskt område. Israels högerregering säger sig bygga den av säkerhetsskäl men så länge Israel förtrycker palestinier kommer ingen mur i världen att kunna skydda dem från palestiniernas besvikelse.

Israel/Palestina-konflikten framställs av en del som omöjlig att lösa. I många stycken är det komplicerat, men i flera fall är det klart som korvspat. Inget land får ockupera ett annat eller bryta mot den internationella rätten. De som framställer konflikten som olöslig är ofta fundamentalister som inte vill nå en fredlig kompromiss.

Israel måste följa internationell rätt, upphöra med ockupationen och dra sig tillbaka till 1967 års gränser. De måste riva muren och genomföra samtal med det palestinska folkets företrädare. Palestinierna å andra sidan måste demokratisera sitt samhälle. Det är dock inte helt enkelt att göra under ockupation. Israel, som är den starkaste parten, måste därför bjuda till. Detta eftersom de ju har mer att bjuda på.

EU är en av Israels absolut viktigaste handelspartners. EU har ett särskilt avtal som uppmuntrar och underlättar handeln med Israel. I detta så kallade associationsavtal står i artikel 2 att "Relationerna mellan parterna, liksom föreskrifterna i avtalet självt, ska baseras på respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer, som styr deras [parternas] interna och internationella politik samt utgör ett grundläggande element i detta avtal".

Om avtalet inte följs, till exempel om EU anser att Israel bryter mot de mänskliga rättigheterna, bör unionen påtala detta. Om Israel fortsätter att inte respektera vad parterna kommit överens om bör avtalet sägas upp. Om endera parten inte följer ett avtal är det ju fullt legitimt att säga upp det.

Associationsavtalen är kraftfulla verktyg EU kan använda sig av för att mana till respekt för mänskliga rättigheter. Det verktyget bör inte förbli oanvänt. EU är världens enda utomstående och trovärdiga aktör i Israel/Palestina-konflikten och det är därför dags att unionen ser till att följa de avtal man har upprättat med Israel. Det räcker inte bara att ha makt – man måste använda den också. EU:s sammanhållning har tidigare visat prov på att kunna riva murar, det är dags att göra det igen.

Laila Naraghi
Kommer från Oskarshamn och sitter i SSU:s förbundsstyrelse

Det här är andra delen i en serie om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Del 1 publicerades 15 juli.