Min redaktör, Jocke och döden

Pratade just med min redaktör Rolf om bloggande. Ok, han är inte bara "min" redaktör - utan hela Östra Smålands politiska redaktör på tidningen med samma namn - men eftersom jag skrivit för honom några år nu så känns det lite som jag ändå kan kalla honom "min".

Vi pratade om bloggandets natur, något som Jocke Johansson och jag också pratade om för en tid sedan. Han har skrivit en finurlig förklaring till vad bloggande är för något på sin blogg. Eftersom jag inte vet hur man länkar saker så där snyggt så att det får en annan färg skriver jag bara in hans adress: joakimjohansson.blogspot.com/
Tids nog ska jag lära mig det också.

Döden talade vi också om - märkligt det där hur rädda vi i vårt hajpade samhälle är för det oundvikliga. Fast egentligen handlar det bara om att den rådande normen är den unga, friska, superpresterande människan. Och det är inte alls märkligt utan snarare fullt naturligt: Kommersialismen har gjort gemensam sak med kapitalismen: Inget är så vinstgivande som att få människor att tro att de livet igenom alltid måste vara unga, friska och superpresterande för att vara värda något. Så säljs både tonvis av smink och bantningspreparat liksom gör att människor stressar ihjäl sig på dåligt betalda jobb (dåligt betalda i förhållande till vad cheferna som tar hem storkosingen får).