Laila Naraghi

Det är dags för...

2009-08-01T14:15:00.002+02:00

...många olika saker.

Till exempel för mig att skriva en blogg.

Det var ett tag sedan, jag vet. Sedan jag sist skrev har jag börjat på ett nytt jobb, publicerat en ny studie hos Crismart, och blivit kär. Några har undrat om jag slutat blogga. Väl hemma i Oskarshamn känns det rätt att skriva några rader. Här skiner solen.

För några veckor sedan ringde OskarshamnsNyheterna och frågade om de kunde få intervjua mig någon dag i Oskarshamn. Eftersom jag då hade en hemresa inplanerad denna helg bestämde vi att vi skulle ses. Igår blev jag intervjuad på Stora (vackra) Torget här hemma. Det var spännande. Olika frågor jag inte tänkt på så mycket på sistone. Frågeställningar intressanta att få fundera på. Om makt, om socialdemokratin och hur den fungerar, om min kärlek till socialdemokratin, och om vad jag gör nu. Och sånt. Idag publicerades artikeln. En helsida inne i tidningen. Och sedan upptäckte jag överraskat att det också var typ halva tidningens framsida. Tack till er som hört av er och tyckt det varit bra! Det betyder mycket.

Intervjun igår påminde mig om hur det var för två år sedan. För exakt två år sedan. Jag blev nyfiken och kollade min blogg från den 31 juli 2007. Har inte tänkt mycket på det, men minns nu hur jag den dagen tyckte att måttet var rågat. Två år har nu gått och det har varit fantastiska år. Jag har fått studera jätteintressanta kurser på Försvarshögskolan och blivit klar med en examen. Jag är lyckligt lottad som också fått jobba på skolan, på Crismart, som har publicerat två av mina rapporter. Den om Carnegie har jag skrivit om tidigare, och i våras publicerades en ny med titeln "Kan kriser krypa?". Den hittar du här. Och den var riktigt, riktigt rolig att få jobba med. Jag hoppas att få återkomma till studier och universitetsmiljön igen någon gång.

För sedan jag senast skrev har jag också börjat jobba igen. Jag arbetar nu på Olof Palmes Internationella Center som pressekreterare hos Jens Orback, vår generalsekreterare. Jag började mitt jobb i april, och trivs fint. Särskilt eftersom jag brinner för arbetarrörelsens värderingar, och för socialdemokratins internationella uppgifter. Det är roligt att få chans att jobba där. Följ vår verksamhet på www.palmecenter.se. På kontoret delar jag rum med Sandra som är en riktig klippa.

Och sedan jag sist skrev har jag hunnit resa en del igen. Till Sydafrika och Zimbabwe med jobbet (som jag också skrev om i senaste Tvärdrag), liksom till Israel och Palestina. För första gången var jag i Gaza. Det var gripande och mycket känslosamt. I april var jag också i Bryssel för att bli avtackad efter fyra år som vicepresident i Ecosy. Och så har Renata och jag varit en vecka i Grekland. Världens bästa Renata. Som också var med mig hela min långa, fina, bästa, födelsedagshelg då jag blev så rejält firad av en hel massa härliga personer i dagarna tre! Tacktacktacktacktack för all omtanke, alla presenter, alla drinkar, mat och kärlek.

Också Samuele var med mig under hela firandet. Och han har ju också fyllt månaderna sedan sist jag skrev. Det började redan i vintras. Och hela våren och sommaren har varit fyllda med roliga utflykter, nya upplevelser, långa nätter, goda middagar, mycket dans, nya bekantskaper, massa skratt, mycket språk och grammatik, och mycket kärlek. Jag ser fram emot att träffa Paolo och Maria om några veckor, och Nonna och Nonno, senare i år.

Stefan och jag har just gått en lång promenad, han är en så fin vän. Imorse och igår grejade Mamma och jag i källaren och så har jag och Göte tittat på film. Snart ska jag ut till Kristdala och träffa Sofia, och Disa som är ny på jorden. Det har jag längtat efter. Välkommen kära du! Och hemma i Sthlm igen ser jag fram emot nästa vecka då jag ska få träffa Birgitta och Carro som det var länge sedan jag senast såg. Och så vill jag tacka Helena liksom Diego som vaktar lägenheten!

Tills vi hörs igen vill jag skicka mycket sol från Oskarshamn och denna glada-fina-sanna sång!

Inledningstalare på NATO-mötet, religionsprat med Pierre Schori, glada fester och en massa, massa annat

2009-03-30T22:36:00.010+02:00

De senaste veckorna har varit fullproppade av roliga saker. Det märks att våren är här. Även om den har tvekat lite med ny snö, kalla vindar och snålblåst så märks det att våren ligger i luften. Härligt. Inte minst här hemma på Söder.

Jag har hunnit fika och träffa massa spännande människor som gett mig mängder av intressanta saker att tänka på. Sånt är väldigt roligt. Inte minst med anledning av det jag just nu skriver på. En lååång text till en spääännande bok. Träffade Peter för att fortsätta diskussionerna från bussresan mellan Baku och Tbilisi. Thomas K för att höra om hans erfarenheter från Afghanistan och hans fortsatta arbete med SSR på olika sätt. Marianne G för allt det viktiga vi brukar prata om. Och Agneta G för att prata minnen, livet, politiken och annat som är så himla viktigt. Det är fantastiskt att få ha så starka, erfarna och kloka kvinnor i sin närhet som kan ge perspektiv på saker och ting. Deras omtanke, kärlek och generositet betyder väldigt mycket.

Det var också bra att genom S-kvinnor i Sthlm få träffa både distriktsordförande Maria, deras västsahariska gäst och Kaj för att prata om situationen i Västsahara. Min senaste tidningskolumn handlade just också om Västsahara och Body Shops ofattbart okritiska kampanj för sina produkter med de marockanska rosorna som är vattnade med blod. Blev glad över Arvid Falks förfrågan om jag vill skriva hos dem, och över att de också ville publicera texten.

I mitten av mars var jag tillsammans med Mutti, Göte, Valle, Sonny och Lotta hemma hos Mickes, Tereses' och barnas nya superfina hus i Mariefred. Inne, ute, tak, golv, väggar, ljus, kök, tutti var så sprillans fint. Men framför allt var det en härlig dag med familj, god mat, prat och pys. På kvällen var Renata och jag och dansade på Södra, och Antoine spelade bland annat bästa italienska takterna. Dagen innan hade det också blivit utländskt. Efter Chepremiären tillsammans med Anna, Mattias, Joel, Marta och Markus och efterföljande dricka på Konstnärsbaren (som påminner så mkt om ngt annat ställe som jag bara inte kommer på vad det är) följde dans på Eken med två som tycker väldigt olika om Che, haha. Men filmen var väldigt sevärd, se den! På söndagen var det lunch med familjen här på söder.

Den 21 mars hade vi vårt distriktsårsmöte på ABF-huset. Vi inledde med ett seminarium tillsammans med Pierre Schori och Olle Burell, på temat: Internationell solidaritet i skärningspunkten mellan religion och politik. Kul att så många kom! Drygt 50 personer, och att diskussionen blev så spännande och bra. Vi ser nu fram emot den utlovade artikeln som Pierre och Olle kom på att de skulle skriva tillsammans på temat. Efter god lunch i den nya fina restaurangen på ABF-huset var det dags för själva årsmötet med bra diskussioner och viktiga bifallna motioner som nu skickats till Broderskapskongressen som är i Malmö i sommar. Det kändes också mycket roligt att få bli omvald som distriktsordförande och fortsätta engagemanget tillsammans med alla fina kamrater i distriktet. Tack för förtroendet, det känns jättebra! Det var också kul att få fortsätta traditionen att vi i Stockholms Broderskapsdistrikt genomför vårt årsmöte parallellt med Sthlms läns Broderskapsdistrikt, med olika gemensamma inslag. Vi står värdar vartannat år, och i år var det vår tur (förra året var det Sthlms län som var värdar och då var vi i Solna), och de gemensamma aktiviteterna var det inledande seminariet, lunchen och sedan eftermiddagsfikat. Vi ser nu mycket fram emot att få komma till vårt systerdistrikt nästa år!

Dagen efter var jag bjuden att tala i Oscars församling, efter mässan i Gustaf Adolfskyrkan. Temat var Makt och socialt ansvar, och om tron som inspiration i det politiska arbetet. Det var ett samtal mellan Stig Nyman från Kristdemokraterna och mig. Väldigt spännande. Och extra roligt att min fina mamma följde med på mässan och samtalet. Efteråt åkte hon tillbaka till Uppsala till syrran och de andra, och jag stannade kvar på Östermalm och fick god mat för kropp och själ hemma på Grev Turegatan. Och så var förra helgen också fylld av andra trevligheter. På fredagen godaste middagen (som vanligt) med Andreas, Richard, Molle och hans killkompis som jobbar i Japan, på gott italienskt ställe vid Mariatorget (inte det på hörnet nära Morfar Ginko utan det andra, en bit längre bortåt åt Zinkenshållet sett). Och på lördagskvällen hade Anna 30-årskalas på Kungsholmen. God mat, stor fest, många trevliga - snyggaste Gabriella, Richard, Andreas, Anna, Joel, Daniel och många fler - glad musik och mycket dans. Det verkar riktigt trevligt att fylla 30. Och nu senast i fredags bjöd Susana på argentinskt ute i Lindingö, tillsammans med Luisa, Crismart-Christer, Madeleine, Sigge och en varm fin brasa. Väl tillbaka i stan var det som upplagt för lite dans. Det märks att våren är i luften.

Har också fått se Gubbängen, besöka Nordiska museet, ätit stans bästa crêpes, och fira födelsedag i lördags på Södra bar med härligt sällskap och Antoines musik. Antoine som helt enkelt är stans bästa dj. I mars kan det inte bli bättre än så! Lördagskvällen inleddes tillsammans med Sthlms mest förtjusande systrar Renata och Mirela, och så Viktoria, och en massa andra i sällskapet, på Boban Markonics konsert på GK. Mama mia, han och hans orkester är ju bästbästbäst. Nästan lika bästbästbäst som kvällen som följde efter konserten! Jag ser fram emot mera vår, mera sommar, mera Renata och allt annat som är så bra med livet.

I söndags var jag bjuden att inledningstala på NATO-mötet på Södra teatern. Vilken ära och vad roligt att få lyssna till de andra talarna. Väldigt inspirerande! Och så härligt att få känna den energi som fanns på mötet bland alla deltagarna. I sången, bilderna, orden, dansuppvisningen, och blickarna. Jag kommer att berätta mer om mötet i min kolumn i det första numret av den nya tidningen Broderskap som kommer ut i april.

Till sist: njut av april!

Det blommar på en bra dag

2009-03-12T06:42:00.003+01:00

Mitt apelsinträd har börjat få vårens första blommor. I helgen kom vackra vita knoppar och igår slog två ut. De doftar drömskt, nästan som den stora blomma jag luktade på när jag var i Portugal första gången. Eller de som blommade i det där vackra kvarteret jag besökte en morgon när Camilla och jag var på Korsika. Jag tog kort på dem med telefonen, men de försvann samtidigt som telefonen pajade.

Och igår träffade jag Henke och vi unnade oss en rekordlång lunch på moskén. Det var så länge sedan vi träffades och jag skrattade så jag höll på att tappa andan. CAPS LOCK-Henke är så himla bra. Och på kvällen fick jag träffa Åsa igen, med Richard och Andreas med flera, på Gondolen. Det var en bra dag. Nu ska jag gå och lyssna på en spännande författare.

Västerås & Viva la Vida, Muera la Muerte!

2009-03-07T18:09:00.006+01:00

I onsdags var jag bjuden att föreläsa för Västerås' AK:s studiecirkel inför EP-valrörelsen, på temat Ett solidariskt Europa, om vår unions utrikes- och säkerhetspolitik. Dess utveckling, hur den fungerar, och vad vi socialdemokrater vill med den. Men också annat kom upp. Det var väldigt roligt! En härlig samling partimedlemmar, nya och gamla, yngre, medelålders, äldre. Jättekul att få komma - och spännande - att få ta del av diskussionen och synpunkterna om detta. Och de riktigt bra resultaten av grupparbetena. Tack för inbjudan! Och för den fina boken jag fick!

Svårt att bli trött på bra visor. Särskilt den här; Modena City Ramblers I ribelli della montagna. Så vacker att det nästan värker i bröstet. Påminner om Echenbergs ord: "Bravery, then, is a complex human trait . It would seem to depend on such measurable variables as leadership, training, and motivation".

Och här är Modena City Ramblers I Cento Passi från filmen med samma namn om Peppino Impastato, en ständig källa för inspiration. Skivan heter Viva la Vida, Muera la Muerte!

Pierre Schori, Olle Burell, du och jag - välkommen!

2009-03-02T10:27:00.007+01:00

Måndagsförmiddagar brukar vara fina. Särskilt idag med röda tulpaner på byrån, Sinatra och Pausini i spelaren, och bara det att det äntligen är en vårmånad - mars! Nedan finns en inbjudan till ett spännande seminarium som vi i Broderskap Sthlm arrangerar tillsammans med ABF Sthlm (inbjudan finns också på Facebook och är bl.a. utskickad i vanliga medlemsinfon). Varmt välkommen!

Internationell solidaritet
– i skärningspunkten mellan religion och politik
Ett samtal om världen idag med Pierre Schori, Olle Burell, dig och mig

Svält, krig och förtryck. Fortfarande år 2009 är jorden fylld av stora orättvisor och skamliga missförhållanden. Men världen går att förändra! I en orättvis värld gäller det att stå upp för solidariteten. Det vi gör spelar roll. Viktiga ledstjärnor för detta – inspirerade av både politiska idéer och religiösa övertygelser – är bland andra Martin Luther King, Gandhi, Shirin Ebadi och Raoul Wallenberg.

Varmt välkommen till ett samtal om världen idag, om internationell solidaritet och om religion och politik. Vilken roll spelar religion och politik i världen? Vad krävs för att stärka solidariteten? Och vilken skillnad kan vi – du och jag – göra? Detta tar vi som utgångspunkt i ett samtal mellan Pierre Schori, Olle Burell, dig och mig.

Medverkande: Pierre Schori, chef för tankesmedjan Fride, f.d. FN-ambassadör och biståndsminister, och Olle Burell, verksamhetschef Palmecentret och ordförande för s-gruppen i Svenska Kyrkans kyrkomöte.

Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm
Tid: Lördagen den 21 mars kl. 11.00-12.30

Varmt välkommen!

Hälsar:
ABF Stockholm tillsammans med Stockholms Broderskapsdistrikt – Stockholms Kristna Socialdemokrater

Färdig rapport! Fester och överraskningsbok

2009-02-27T09:02:00.005+01:00

Igår lämnade jag in den färdiga versionen av min rapport till CRISMART: Kan kriser krypa? En begreppsutredning av "krypande kris". Känns toppen! Och snart ska den publiceras. Även om ämnet kan tyckas vara mycket smalare än den förra rapporten har det varit riktigt spännande att få jobba med den här studien, som ett litet äventyr.

Den senaste tiden har varit fylld av sistaskrivningar i studien och korr, av läsning av min kurslitteratur på kursen jag läser nu (jättespännande böcker), och roliga fester och härliga träffar med människor jag tycker om. Fantastiskt att få ha det så. Först var det Hans galna fest i början av februari med Renata och Emma, med massa folk, bortglömda skor, fågeltatueringar och märkliga sommarfrukoståterträffar. Dagen efter var det Renata och Mirella som hade fest - jag och Madde slutade sedan på Ljunggrens garvandes åt vad som kan minnas som betydelsefullt i barndomen. Helgen efter var Hans och jag på Jakops fina födelsedagsfest. Den inträffade på en av självaste kommersialismens kanske smartaste uppfinningar: alla hjärtans dag. Festen var väldigt trevlig - spännande människor och god mat, härlig musik och vacker lägenhet. Och framför allt: Intressanta samtal! Det var mycket rött och grönt i blandning. Rosor och maskrosor kan vara en riktigt fin mix ibland.

Och så har Kristin och jag äntligen träffats - så länge sedan men ändå inte. Kristin är klok, cool och kanon - jag minns fortfarande vår tid i Kalmar län (kursen i Vimmerby särskild, och den ödesdigra stunden på McDonald's) och är så glad för att vi nu är på samma ställe igen. Bästa mötessällskapet är hon också. Ett annat kärt återseende var med Camilla: en kall och sketen februarifredag - på fredagen den trettonde! - så kan det inte bli bättre än en god vän, månader av prat, en lagom fika följt av en perfekt mojito, minnen från Corsica, på Vasastans kanske bästa spanskaställe. Och till råga på allt: efter att av en slump ha hittat en så fin andrahandsaffär. Som om det inte kunde bli bättre fick Gabriella och jag äntligen träffas dagen efter, långpromenad på Djurgården i lagomlördagsväder och lunch på museum. Efter festen senare på kvällen med Hans var det dags för Renata och mig att göra ett kärt återseende med Zoki. Om än bara en halvtimma på Södra så desto lite längre på Kägelbanan. Saknade Madde som är i Österrike, men vi hördes i veckan och hon kommer hem till våren - det blir fina grejer det. Kvällen slutade med utsikt över stan och knappt ingen sömn, men söndagen efter lagade Åsa och jag mat. Så allt är precis som det ska vara. Och det gör mig så glad. Att träffa människor man tycker om är befriande. Tanken lyfts, hjärtat värms och idéerna kommer till en. Även om vintern är hur uttjatad som helst och det gärna fick vara över är fantastiska människor som eviga tomtebloss i snön.

Och ikväll har Challe och Ygnacio inflyttningsfest! Ska dit efter att jag träffat Afrikaambassadörerna från Göteborg som jag ska tala inför i början på deras kurshelg här i Sthlm. Det ska bli roligt!

I helgen ska jag sedan fortsätta skriva på en text som jag blivit ombedd att ta fram. Till en bok som det verkligen är en stor ära att få vara delaktig i. Jag lovar att berätta mer senare, när det börjar bli klart! Men redan nu kan ni få en riktigt bra låt - Sinatra svänger.

Rikskonferensen i Sälen, Framtidsdagarna i Västerås, vinter i Sthlm

2009-02-05T15:49:00.006+01:00

Rikskonferensen blev riktigt lyckad! Återigen: Stort tack till hela FoF-staben, till alla talare och medverkande, till alla deltagare och så klart till all personal på Högfjällshotellet! Tack också för alla snälla mail, sms och andra hälsningar som kommit efter konferensen - kul att få jobba med något som är så uppskattat och efterlängtat. Och uppmärksammat! Det blev ju mycket media från Sälen. Det kändes så klart också kul att det blev så bra eftersom detta blev den sista aktivitet jag ansvarade för under min tid på Folk och Försvar. Eftersom jag sa upp mig i slutet av december jobbade jag min sista dag på kansliet förra veckan. Nu har jag fortsatt mina studier vid Försvarshögskolan - för tillfället läser jag kursen Krig i Afrika som precis har startat. Mycket spännande. Jag har också fortsatt det analysjobb jag gör för Crismart. Är inne i slutskedet av rapporten jag skriver. Om begreppet krypande kris.

Så för tillfället njuter jag i fulla muggar över att få skriva, läsa, skriva, läsa, skriva, läsa. Kombinerat med att träffa människor jag tycker om. Idag Emma A, igår Maureen H. Och så Renata och Mirella förra veckan - äntligen! Och i fredags träffade jag Charlotte, Ignacio, Axel, Håkan och Carlos. Brukar inte gå ut i krokarna kring Sveavägen, men det var ett bra ställe de valt ut - Mårdern. Väldigt härligt att äntligen få träffa Charlotte igen. Bara det att få vara i samma stad. Fick också reda på från Carlos att Neruda egentligen hette Neftali Reyes. Kan man tänka sig.

Morgonen efter for jag till Västerås för partiets Framtidsdagar - roligt att få delta och lyssna och träffa många jag inte träffat på så länge. Inte minst partikamraterna från Oskarshamn; Peter, Rigmor, Lis, Yvonne och Yvonne, och så en massa andra vänner från olika håll och kanter! På söndagsmorgonen höll Wanja ett jättebra tal - inte bara för att hon talade så klokt om både EP-valet och kyrkovalet - utan också för att hon talade levande mot rasism och främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna, och för jämlikhet och demokrati och ALLA människors lika värde. Jag medverkade sedan tillsammans med Göran Färm och Ann Linde på ett av söndagens seminarier som handlade om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Kul att så många ville komma och delta i den diskussionen. Vi tar med oss det som kom fram in i sluttampen på rådslagsarbetet.

Ikväll är det dags för medlemsmöte med nomineringar inför kyrkovalet i Broderskapsdistriktet. Det ska bli roligt att träffa vännerna i Broderskap igen!

Boken är ute! Säkerhet och solidaritet

2009-01-15T21:00:00.004+01:00

Vad kul boklanseringen var i tisdags! Jätteroligt att så många kom - vi räknade till cirka 100 personer. Både partikamrater och många utanför rörelsen, både många gräsrotsmedlemmar och en hel del välkända ansikten (både från våra egna led och från myndighetssvängen), och blandade åldrar. Och så några ledarskribenter. En del hade rest långt, och kommit ända från Dalarna och Sundsvall. Också intresserade från Uppsala, Norrköping och Västerås fanns på plats. Efter att jag, Håkan, Åsa, Jens ocH Isabelle inlett, blev det frågor och diskussion - med publik och skribenter (både de i panelen och andra). De var av olika slag och från olika perspektiv, och vi hann med cirka tio stycken innan vi vid kvart över sex avslutade för att äta smörgåsar, bjuda på böckerna, fortsätta diskutera och mingla utanför salen. Det var härligt bubblande stämning. Var jätteglad att hela elva av bokens 17 skribenter kunde delta.

Den första upplaga som trycktes upp till i tisdags, på 150 böcker, har gått åt. Trycket av fler böcker pågår. En hel del beställningar har också redan inkommit till Tankesmedjan. Vill du också beställa boken? Gör det här! Bokens inlaga går också att ladda ned som pdf hos vårt internationella rådslag.

Jätteroligt att en hel del media uppmärksammat boken. Bland annat Svenska dagbladet skrev om den idag, Folkbladet igår, OT/Barometern, Östran har också skrivit om den och Sydsvenskan. Newsmill publicerade några kapitel ur boken. Också AiP har uppmärksammat boken - och kommer att göra det också i nästa nummer.

Också roligt att det verkar som en del kommer följa upp det. Det var ju det som var meningen. Hoppas fortsättning följer mycket och mera.

Imorgon bär det av till Sälen med jobbet. På söndag startar vår - Folk och Försvar - årliga Rikskonferens. Intresset har varit mycket stort och konferensen är överfull. Deltagarlistan dignar av spännande personer från samhällets olika delar - partipolitiken, folkrörelsen, näringsliv, media, försvar, andra myndigheter, etc. - så vi ser fram emot många spännande och viktiga diskussioner. Programmet är fullspäckat och spännande. Jag har världens bästa arbetskamrater och det ska bli roligt att få göra detta med dem. Detta blir den sista verksamhet jag är ansvarig för hos Folk och Försvar eftersom jag har sagt upp mig och arbetar min sista dag 090126. Till våren ska jag bl.a. fortsätta mina studier för att avsluta examen och fortsätta det rapportjobb jag gör som analytiker hos Crismart (om det spännande begreppet krypande kris) - båda sakerna på Försvarshögskolan. Jag ser mycket fram emot det. Kommer läsa spännande kurser och har redan ordnat med stora delar av litteraturen och jag längtar efter att få börja läsa den ordentligt.

Följ Rikskonferensen via vår - Folk och Försvars - hemsida och via bloggen kloka Mark klamberg står för! SVT 24 Direkt kommer också filma hela konferensen som sedan kommer att sändas hos dem efter att konferensen genomförts. Så där har du också något mer att se fram emot!

En sak till: tack för alla fina blommor och presenter jag fick m.a.a. boken! Blommorna färgar mitt rum med doft och längtan till våren, och Åsa L: jag tycker verkligen om väskan du gav mig, den kommer komma till stor användning!

Välkommen på boklansering! Säkerhet och solidaritet

2009-01-08T19:57:00.003+01:00

På tisdag den 13 januari är det dags för lansering av boken Säkerhet och solidaritet som jag varit redaktör för. Inbjudan har legat på Facebook några veckor och skickats per mail via olika listor och spritts lite här och var. Nu kommer inbjudan också här, se nedan. Det är redan många anmälda. Du är också varmt välkommen! Nedan finns mer information.

* * *

Säkerhet och solidaritet
Ny bok! Socialdemokratisk idédebatt om den framtida säkerhets- och försvarspolitiken

Välkommen till lanseringen av den nya boken! Och till att delta i diskussionen om den framtida socialdemokratiska säkerhets- och försvarspolitiken!

Den 13 januari 2009 presenteras en ny bok med 18 inlägg om den framtida socialdemokratiska säkerhets- och försvarspolitiken:
- Håkan Juholt skriver om att det gör väldigt ont och om svensk krisberedskap 2026.
- Björn von Sydow skriver om hur Sverige ska försvaras.
- Tone Tingsgård skriver om Ryssland, kommer ryssen?
- Salim Tamimi skriver om värnplikten.
- Isabelle Sannestedt skriver om dagens halva försvar.
- Emma Karlsson skriver om kvinnor, fred och säkerhet.
- Stig-Björn Ljunggren skriver om 1809, Imperiet och aktuell försvarspolitik.
- Ulf Bjereld skriver om demokrati och säkerhetspolitik, är det ett omaka par?
- Lars Danielsson skriver om europeisk försvars- och säkerhetspolitik.
- Jens Orback skriver om värderingar och välkomnar att vi lämnat neutralitetspolitiken.
- Roger Hällhag skriver om världsdemokrati och om en modernisering av folkrätten.
- Pierre Schori skriver om terrorism, Bush och EU.
- Ann Linde skriver om hur svensk säkerhet påverkas av Obama.
- Åsa Lindestam skriver om Sveriges roll i Afghanistan, har vi en roll där?
- Kent Härstedt skriver om samverkan mellan det civila och militära.
- Efraim Gómez skriver om utgångspunkterna för en socialdemokratisk vapenpolitik.
- Johan Büser skriver om svensk vapenexport.
- Laila Naraghi skriver om vilka linjer som framträder för den framtida socialdemokratiska säkerhets- och försvarspolitiken.

Boken ges ut av Arbetarrörelsens Tankesmedja och det socialdemokratiska rådslaget Vår värld. Redaktör är Laila Naraghi.

Välkommen på lanseringen av boken!

När? Tisdagen den 13 januari 2009, kl. 17.00
Var? I Stockholm, Olof Palmes gata 11, IF Metalls plenisal på gatuplanet.
Hur? Vi startar med en presentation av boken. Sedan hoppas vi att det blir diskussion och frågor. Därefter bjuder vi på goda smörgåsar, dricka och trevligt sällskap med skribenterna och andra somkommer. Och på boken så klart!

Anmälan: Anmäl dig till emma.karlsson@riksdagen.se eller på Facebook (eventnamn: Säkerhet och solidaritet). Senast 12 januari 2009.

Hoppas att vi ses!

Hälsar
Arbetarrörelsens Tankesmedja och det socialdemokratiska rådslaget Vår värld

Charlotte tillbaka i Sthlm!

2009-01-04T11:23:00.005+01:00

Det är alltid lika spännande med ett nytt år. Fast trettondagen inte har varit än har jag redan städat bort de tre julpynt jag haft i fönstret. Nu kommer ju våren snart, den som väntar får se. Och med våren kommer Charlotte! Som flyttar till Stockholm tillsammans med Ignacio nu om bara några veckor. Bästa februaripresenten. Det var länge sedan vi lärde känna varandra men jag kommer nog alltid att minnas hur jag brukade klättra in genom fönstret hemma hos henne, Annelie och Mange. Hur Johan och jag vaktade lägenheten då de var bortresta - och deras galna katt. Demonstrationerna, konserterna vid Åsaskolan, första gången vi sågs på Kvantum (du med förkläde och jag med blå rygga) och så kyrkan så klart. Charlotte är en av de modigaste jag vet.

Julen var finfin hemma i Oskarshamn. Mina päron är de bästa, vi hade en riktig toppenjul med lugn och ro och god mat och människor man tycker om. Det var fint att träffa Stefan igen. Stefans mammas saffransskorpor, pepparkakor och glögg var lika goda som jag kom ihåg. Och så hjälpte jag Stefan med julhandeln och räddade hans bror från risken att få en dråpligt märklig julklapp. For till Virbo kvällen innan julafton och körde nästan fel i mörkret, svängde efter stor tvekan in på "genvägen" in till stan (den de byggt en lada på vid Saltvik), men backade ut efter bara några meter. Nåväl, väl hemma i gula huset blev det en toppenkväll med både Jenny, Jill, Alex, Helga och Folke och världens kanske sötaste två hundar. Lite närgångna men ack så fina. Och granen var flott den, med massor av Folkes fina flaggor i. Folke och Helga plockade fram klippböckerna, och med det mängder av minnen från olika håll. Några dagar senare var Jenny, Alex och jag hemma hos Sofia och Mark i deras stora vackra fina hus. Hur många rum som helst. Nästan helt nyinflyttade, men redan så fint och ombonat.

Hur som helst kommer det även fortsättningsvis att vara ganska sparsamt med bloggande här från mig. Fortsätter dock skriva kolumner i Östran, Folkbladet och NSD för den som vill läsa. Jag hoppas att 2009 blir ett fint år för dig också!

Grattis Rebell, R&A och ABF Nkpg

2008-12-14T11:59:00.005+01:00

Det märks att det är december. Inte på vädret som är som en kall september, men på alla saker som brukar hända så här års. I onsdags var det dags för den alternativa Nobelgalan - Rebellgalan - med utdelning av priser. Josefin och Streets hade gjort det mycket minnesvärt och fint på Restaurang Cattelin. Grattis alla prisvinnare! Och tack Josefin för en riktigt bra fest. Shoresh hade rätt i sitt tal - detta är den riktiga festen.

En annan återkommande favorit i december är födelsedagsfesten hemma hos Richard och Andreas. Sällan får man så sanningsenliga inbjudningar. Sannerligen stora upplevelser, gott för kroppen, spännande sällskap och dans långt in i natten. Tack och god jul igen! Festen avslutande gårdagen som blev en toppenlördag. Var i Uppsala på dagen och lusseumgicks med Mamma, Valle och Pierre, och sedan var det lussefika hemma i Carros söta lägenhet tillsammans med vänner. Några som kommit hela vägen från Gbg! Tack Carro, det var jättefint fixat, vi ses snart igen.

En ny decembergrej var ABF Stockholms och Arenas arrangemang där årets Nobelpristagare i ekonomi talade på ABF-huset i fredags eftermiddag. Var där med Micke och Andreas. Bra initiativ av Arena och ABF!

Med december kommer julavslutningar, och i tisdags var det dags för vår i Stockholms Broderskapsdistrikt. Vi var på LO i ljusgården och cirka 30 kom för att umgås, dricka glögg och äta lussekatter och sjunga lite. Jonathan med band höll i underhållning och allsång, och det var verkligen inspirerande med julsång influerad av Sydafrika, verksamheten i Skärholmen och mycket kärlek.

En annan trogrej var mötet som ABF och Palmecentret arrangerade i Norrköping i veckan, i torsdags. Tack för inbjudan att medverka och tala och tänka! Jag var inbjuden i en panel modererad av Lasse Stjernqvist, och som bestod av Olle Burell, Ulf Bjereld och mig, på temat Religion och politik. Den tog sin utgångspunkt i rådslagsrapporten Värderingar, från vår internationella rådslagsgrupp. Mycket spännande tankar kom fram, bra diskussion och mycket relevanta frågor från deltagarna. Jag tar med mig det! Cirka 30 kom - många kyrkopolitiker, broderskapare och andra. Kul! På tisdag har vi möte med rådslagsarbetsgruppen. Då ska vi prata om responsen på rådslagsarbetets andra omgång. Det ska bli spännande!

Ny bok

2008-11-30T20:57:00.004+01:00

För den som inte sett framsidan på Totalförsvarspolikten i framtiden, delbetänkandet från utredningen En förändrad totalförsvarsplikt, borde verkligen kolla in den! Bra val måste jag säga.

November har varit en hektisk och välfylld månad. Jobb, jobb, jobb, politik och partimöten och socialdemokrati, kolumner, födelsedagsfirande (grattis Åsa!), dans, film och äventyr, luncher, middagar och promenader, bokträffar på Riksdagsbiblioteket, krypande kris, - och så klart, förberedelserna inför skriften som kommer i januari. Medverkar gör bland annat Pierre Schori, Björn von Sydow, Åsa Lindestam, Salim Tamimi, Isabelle Sannestedt, Ann Linde och många fler spännande. Det är riktigt roligt att få vara redaktör för denna publikation. Fortsättning följer.

Hemma från Tbilisi, med ny TV

2008-10-25T10:42:00.003+02:00

Veckan i Azerbajdzjan och Georgien var toppen. Först ett och ett halvt dygn i Baku och sedan buss i två dagar via Gäbälä, Sheki och Kvareli för att sedan nå Tblisi. Det var oerhört spännande och kul att tillsammans med Lars och Hans Gunnar få leda vår (Folk och Försvars) studieresa dit. Programmet blev mycket intressant, med besök på försvarsdepartement, parlament, hos opposition etc. Och inte minst de fantastiska 22 resedeltagarna förgyllde resan. Bland annat hade vi tre riksdagsledamöter med - som gjorde mycket bra ifrån sig: Åsa Lindestam (s), Staffan Danielsson (c) och Anne-Marie Pålsson (m). Åsa och Staffan kände jag ju sedan innan och har mycket stor respekt för, nu efter resan är jag glad att kunna säga samma sak om Anne-Marie. Hon är riktigt cool. De andra deltagarna också, bl.a. Mats Ekdahl (som jag bytte poesi- och filmtips med).

Kom hem igår. Det var skönt. Inte minst på grund av Renatas varma välkomnande. Tack för maten! Och sedan träffade jag Janne som jag fick en TV av. TACK! Och inte nog med det, han programsökte fram kanalerna och tog med min gamla trasiga till tippen. Det kändes väldigt lyxigt. Och nu pratade jag precis med Åsa som jag ska få träffa imorn tillsammans med pankisar. Stockholm är allt bra härligt.

Innan jag for till Baku var jag hemma i Andreas och Richards fina lägenhet. Middag med dem, Åsa och Mads-Erik, Leif och Clarice, Cissan och Patrik - och så deras söta fina Esmeralda! Som alltid hemma hos Richard och Andreas mycket god mat, smäcker Riesling, fantastisk espresso, härligt sällskap, ja allt som är gott i livet. Efteråt gick jag förbi Mickes födelsedagsfest i samma kvarter. Grattis på födelsedagen i efterskott! Och grattis till en mycket välfylld fest!

Avslutningsvis: jättekul att DN - dagen efter seminariet - uppmärksammade vårt seminarium om den frivilliga försvarsverksamheten här nyligen.

Knutsson är cool och Lo Cascio också

2008-10-15T21:51:00.006+02:00

Detta är till alla där ute i den vackra hösten. Ett riktigt bra lyssnartips för öron som längtar efter något som verkligen betyder något. Detta gör det. Jag minns hur Morfar brukade läsa det här. Det finns så mycket att lära av alla Pelle Svanslösböckerna. Pls också observera att det är Knutssons orginalinläsning. Tack Mamma för tipset.

För den som inte sett I Cento Passi vill jag också tipsa om den. Den handlar om livet och engagemanget och människan. Luigi Lo Cascio är en av Europas bästa skådisar. Och här är en låt från filmen. Kan också passa på att tipsa om Buongiorno, notte ju.

Edi Rama inspirerar

2008-10-09T22:00:00.004+02:00

Broderskaps distriktsledarsamling 20-21 september var givande och intressant. Och Tidningen Broderskaps jubileumsfirande på lördagskvällen var fint och minnesvärt. Bäst var nog Evert Svensson. Han var så härlig! Det var riktigt roligt - och en ära - att få moderera kvällens jubileumsseminarium. Ett samtal mellan Stefan Edman och Peter Weiderud, med utgångspunkt i Edmans och Lönnebos bok "Själens och jordens överlevnad". Jag lånade ut filmen "Silvermannen" till Stefan. Kunde inte låta bli att tänka på den när jag läste i deras bok.

Veckan efter var vi ute och red med jobbet. Det ska sent glömmas. En riktigt solig höstdag och världens finaste hästar. Samma dag, fast på morgonen hade Åsa L, bjudit mig att lyssna på ett frukostseminarium med David Rothkopf som just skrivit Superclass. Mkt intressant, inte minst med den pågående finanskrisen i åtanke. Jag gillar Åsa!

Helgen efter var jag i Tirana för att delta från SAP, på en konferens som Palmecentret arrangerade tillsammans med Qemal Stafa Foundation och European Forum. Temat var "Transparency and openness in society and the role of political parties". Mycket givande och bra konferens med stort deltagande från våra systerpartier på västra Balkan. Öppna diskussioner och viktiga möten mellan människor. Det var också intressant att få tillfälle att lyssna på och diskutera med Edi Rama, det albanska s-partiets ordförande och Tiranas borgmästare. Öppen, rak och engagerande. Och hoppingivande. Påminde om Zapatero! Precis vad socialdemokratin i Europa behöver. Ser fram emot att se mer av honom!

Mkt mer har hänt sedan dess. Mkt roligt. Men roligast var att träffa Valle igen i söndags. Och så klart Mamma, Göte och syrran också.

Nu är boken tryckt. Studien om Carnegiekrisen är klar.

2008-09-20T09:21:00.006+02:00

Nu är Carnegiekrisen - Kriskommunikation i politik och finans: På lika villkor? tryckt och färdig. Igår var jag på CRISMART och fick några ex av den. Känns speciellt och roligt. Jag är väldigt glad för detta! Under sommaren har jag jobbat klart studien utifrån de synpunkter som kom fram vid ventileringstillfället som vi hade i slutet av maj (då båda tidningarna som används i studien uppmärksammade boken i varsin artikel i DI och E24). Så nu är det alltså helt klart. Känns toppen!

Det är också roligt att jag är bjuden för att tala om studien på några olika håll för människor som arbetar med kriser och kommunikation. Det ser jag fram emot. Också med anledning av den mindre studie jag skrev förra året om Fackets kriskommunikation under HRF:s blockad av salladsbaren Wild'n Fresh i Göteborg: Wild'n Fresh! Fungerar fackets kriskommunikation?

Jag ser även fram emot att fortsätta jobba en del på CRISMART med en annan studie, som utgår från, och utvecklar, samma ämne som min magisteruppsats behandlade i våras: Kan kriser krypa?. Mer om det senare, nu ska jag snart iväg på ett möte med Åke!

Läs Heidis viktiga bok! Och träffa henne!

2008-09-17T08:27:00.003+02:00

I veckan lanserar Forum Syd den första svenska boken som ger bakgrund till varför och hur man minskar fattigdomen med ungas inflytande. Och ikväll är det release på Bonden bar. Kom du också!

Fattigdom är ett hinder för mänskliga rättigheter och utveckling. Barn och unga är i dag i majoritet i världens fattigaste länder. Unga tjejer och killar mellan 12 och 24 år utgör en fjärdedel av världens befolkning. Det betyder att det finns 1,5 miljarder unga mellan 12 och 24 år. Nästan alla unga tjejer och killar – 1,3 miljarder – lever i fattiga länder. Historiskt sett har det aldrig funnits så många unga människor i världen. En fjärdedel av världens befolknings tillgång till makt och rättigheter är en fråga som berör alla!

Unga tjejer och killar måste ha inflytande över samhällsutvecklingen för att fattigdomen i världen ska minska. De har rätt att delta i beslut som berör dem och att inte bli diskriminerade på grund av ålder. När unga har inflytande i folkrörelser och över den globala politiken kan fattigdomen minska. Orättvisa strukturer och orättvist fördelad makt är grundläggande orsaker till fattigdomen i världen. En förutsättning för fattigdomsminskning är därför att fattiga tjejer och killar, kvinnor och män genom organisationer i det civila samhället ökar sin makt över samhällsutvecklingen.

Med ungperspektiv kan ungas inflytande öka. Ungperspektiv på fattigdomsminskning innebär att synliggöra och utmana maktordningar baserade på ålder i samhället och i civila samhällets organisationer. Det finns oändligt många sätt att bedriva ett förändringsarbete för att öka ungas inflytande. Det kan ske inom den egna organisationen, i organisationens verksamhet eller i organisationens relationer till andra. Det kan exempelvis handla om att arbeta med rådande attityder, föryngra organisationens medlemskår, initiera ett samarbete mellan unga och vuxna, stödja ungas egen organisering, påverkans- och opinionsarbete eller, att skapa en ungpolicy.

Läs mer om hur du kan bidra till ungas inflytande i boken: Minska fattigdomen med UNGAS inflytande. En av författarna är världens coolaste Heidi. Ändå sedan jag träffade henne för första gången - via LSU (var annars!) - har jag alltid blivit grymt inspirerad av det hon gör. Nu har du chansen att bli det du också - läs boken!

Förutom skriften erbjuder Forum Syd kurser och seminarier om ungas rättigheter. För mer information om boken och kurser hör av er till Mie Romée (mie.romee@forumsyd.org).

Mer info får du här!

Sthlms sötaste kille!

2008-09-15T19:37:00.004+02:00

Igår hade vi en heldags diskussioner mellan vår internationella rådslagsgrupp och flera organisationer i civila samhället. Vad kul - och bra! - att så många - massa olika! - kom och medverkade. En hel rad åsikter, idéer, synpunkter, inspel, kritik och beröm kom fram. Detta tar vi med oss! Och så håller vi kontakten! Tack till alla som kom och medverkade.

Och sedan, efter rådslagsdagen, hängde jag med Bella en lång och härlig stund hemma hos henne och David (som senare på kvällen kom hem efter att ha varit borta långt i norr). Skönt att hänga igen, det var så länge sedan. Och framför allt: vad fantastiskt att äntligen få träffa Carl, ny invånare i Sthlm och lätt Stockholms sötaste kille. Har tidigare bara fått se fina bilder på denna lilla kompis, så det var riktigt hjärtevärmande att träffas. Varmt välkommen till denna värld! Jag ser verkligen fram emot att ses igen. Här får du och mamma och pappa en fin sång!

11 september. Bok. Musik.

2008-09-11T20:18:00.004+02:00

11 september är ingen bra dag. Var på Anna Lindhs Minnesfonds arrangemang tillsammans med UI idag på fhs. Minnesfondens arrangemang brukar vara fina att gå på. Det var många där. Det var fint att vara där idag.

Vill tipsa om Jens Orbacks bok "Medan segern firades". Fick den igår och började genast läsa. Läs den du också.

Och så har jag hittat Wyclef igen. Lika bra som vanligt.

Fast jobb och födelsedagsfirande

2008-09-07T21:58:00.005+02:00

Jag har fått fast jobb. Spännande att bokstavera den meningen. Igen. Känns toppen att kunna vara kvar på Folk och Försvar. Trodde inte det skulle bli så, var inställd på endast ett vikariat, för att sedan fortsätta med andra planer. Men ibland är det allra bästa det man inte alls är inställd på. Som nu. Särskilt eftersom Folk och Försvar är en så spännande organisation, och rolig arbetsplats. Och i veckan gick inbjudan ut till det första Folk och Försvarseminariet som jag ordnat med i Sthlm. Redan i fredags var det massa anmälningar. Anmäl dig du också!

Var på partiets Klimatkonferens igår och inledningstalaren - Majora Carter - var lysande och slog alla rekord. Vilken strålande stjärna! Hela dagen var ett utmanande och intressant arrangemang - bra talare och bra diskussion. Kul med nya inslag! Gick till Rebellas firande i Gamla stan sedan - grattis! Hade sedan en fin kväll med världens bästa 25-åring: i torsdags fyllde Renata år. Mirella och jag överraskade på morgonen, det var det roligaste jag gjort på länge. Och så firade vi så klart på kvällen också, kinesiskt i Hornstull. Grattis igen! Snart firar vi igen ju.

Jag kan inte tänka mig att jag skulle kunna ha det bättre just nu.

Åt lunch med Magnus och har sedan skrivit och läst hela dagen. Kom att tänka på denna - som väl kom precis runt studenttiden - när jag satt och la sista handen på en text. Länge sedan jag hörde den.

Över 50 kom! Jan O., Lise och Magda glänste!

2008-08-31T16:13:00.003+02:00

När Olle, Ulla och jag gick utmed Sveavägen i onsdags kväll vid halvtiotiden och regnet föll över oss infann sig den där sköna känslan som bara kommer efter riktigt lyckade möten. För mötet i onsdags blev så bra. Drygt 50 deltagare, en välinformerad och inspirerande panel med Jan O., Lise Bergh och Magda, många kloka och viktiga inlägg, bra diskussioner och en väldigt härlig stämning. Vad kul att så många kom! Och vad kul att så många frågade och diskuterade.

För er som inte kunde vara med kommer här en kort sammanfattning:
- Jan O. Karlsson var först ut med sin inledning och talade om vikten av att dels diskutera utifrån att migration är mer än flyktingpolitik, dels att med ökad migration - i alla dess former - måste också fördelningspolitiken öka. Precis som professor Bo Malmberg från Stockholms Universitet och Institutet för framtidsstudier skrev på DN Debatt samma dag tillsammans med fil dr Charlotta Hedberg. Han fortsatte med att berätta om hur migranter skickar hem stora summor pengar till sina ursprungsländer, långt mycket mer än vad som ges i bistånd. Hur mycket som skickas hem är dock regressivt: ju mindre man tjänar som migrant, desto mer skickar man hem. Kvinnor skickar också hem mer än män. Vidare underströk han vikten av att den globala företeelse som migration är måste ses ur den enskildas ögon. Människor som kommer hit ska INTE ses som klienter, hjälpsökande eller konsumenter. De är - och måste ses som - medmänniskor. Det är ett farligt spelande mellan begreppet klient och begreppet inkräktare, vilket man kan se i Frankrike, varför det är viktigt att använda rätt ord: människorna som kommer hit ska ses som medmänniskor som är till nytta för samhället. Han avslutade inledningen med att uppmana oss till att när en människa kommer till Sverige ska vi inte först fråga "Är du somalier?". Vi ska fråga "Är du elektriker?".

- Lise Bergh, generalsekreterare för Amnesty Sverige, ersatte Madelaine Seidlitz som hade fått förhinder. Lise började med att svara på frågan för kvällens möte "SOLIDARITET! Hur stavas det i migrations- och flyktingpolitiken?, med att säga att det handlar om att vi måste lära oss stava till våra MR-åtaganden, d.v.s. de åtaganden vi har gjort med anledning av den FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hon fortsatte med att säga att det är svårt att vid gränser omedelbart urskilja vem som är flykting och vem som inte är det - och därför går det inte att stoppa människor där som det görs idag. För även om man inte är flykting har man sina mänskliga rättigheter, d.v.s. t.ex. rätt till liv och rätt till likabehandling inför lagen! Hon berättade att Migrantkonventionen har trätt i kraft och att den samlar ihop flera rättigheter - från andra dokument - som berör det här området. När Sverige har börjat efterleva detta kan vi börja tala om solidaritet. 200 miljoner människor är migranter, det är tre procent av världens befolkning. 97 procent är alltså INTE migranter. Av dessa migranter är tio procent flyktingar ungefär. Resten är t.ex. migrantarbetare. De allra flesta migranter lever i närområdet till sitt ursprungsland. Lise menade att Europa är en osolidarisk fästning: vi har fri rörlighet inom EU, men bara för EU-medborgare. Hon menade vidare att militariseringen av EU:s gränsövervakning är ett stort problem och fortsatte med att säga att det system EU och Sverige har skapat gör att många flyktingar inte kan ta sig lagligt till Sverige: trots att det är en rättighet att kunna söka asyl. Hon ställde ett krav: Ratifiera migrantkonventionen.

- Magdalena började med att uppmärksamma mötesdeltagarna på problemen med EU:s Frontex och på hur en del EU-medlemmar tar emot oerhört få flyktingar. T.ex. har ingen av de irakier som sökt asyl i Grekland fått det. Hon diskuterade också Lissabonfördraget, återvändandedirektivet och förslaget om Blue Cards för arbetskraftsinvanding i EU. Hon riktade också skarp kritik mot moderaternas debattartikel på DN Debatt tidigare i veckan där de föser över allt ansvar på migranterna själva utan att se att det handlar om ett gemensamt åtagande.

Efter panelens inledningar var det dags för frågor och synpunkter från publiken och det var många som passade på:
- Anna K menade att vårt parti måste visa på att Sverige inte skulle klara oss utan migranterna som vill komma hit. För att bemöta rasisters kostnadsargument efterlyste hon också siffror för kostnader för en infödd svensk.
- Nils-Erik diskuterade också moderaternas debattartikel som han tyckte var skrämmande, samt lyfte frågan om LMA.
- Milly lyfte frågan om hur vi kan bekämpa det misstroende som riktas mot många migranter i Sverige, genom t.ex. avlyssning, och kontroll av de pengar de sänder hem.
- Anna A diskuterade SD och underströk vilken tillgång de migranter som kommer hit är: 40 procent av irakierna i Södertälje har akademisk examen, 20 procent har yrkesexamen och 20 procent har gymnasieexamen.
- Emina belyste att vi nu i globaliseringens tid behöver en global etik och gemensamma värden att förhålla oss till.
- Görel pekade på inkonsekvens i dagens samhälle: att man som flykting har rätt till asyl, men inte att man har rätt att komma till ett land där man kan söka asyl.
- Bo belyste bl.a. hur t.ex. Södertälje har blivit en arvtagare till viktiga religiösa centra i Mellanöstern. Där har dessa platser på vissa håll mist sin centralitet, men tack vare att många migranter flyttat till bl.a. Södertälje har viktiga kultur- och religionshistoriska värden kunnat bevaras.
- Det kom också frågor om Irakkriget, lagen som träder i kraft i december etc. och Amir frågade om vad Magda och Jan tyckte om den spårändring som denna innebär.

Jan, Lise och Magda diskuterade och kommenterade på ett intressant och mycket informativt sätt. Ett jättetack ska riktas till alla tre! I slutet av mötet tackades de med tre CD-skivor från Riltons vänner som Ulla ordnat. Därefter annonserade vi om lite olika kommande arrangemang och hur man kan göra om man vill bli aktiv eller ny medlem. Och efter mötet fick vi några nya som ville blir aktiva! Kul och varmt välkomna! Vi slutande mötet vid halvniotiden men folk dröjde sig kvar i diskussioner och småprat. Det var en uppsluppet bubblande och härlig atmosfär ända tills vi var tvungna att låsa för kvällen en god bit efter nio. Också då stannade flera kvar utanför 68:an för några sista prat. Det är de bästa mötena - när diskussionerna fortsätter efteråt och fortlöper i planer på hur vi kan gå vidare, vad nästa steg måste bli. Fantastiskt bra. Tack alla som kom och deltog. Och tack alla som hjälpt till inför mötet - särskilt stort tack så klart till Broderskapsdistriktets härliga styrelse och AK:s internationella utskott. Vad roligt det är att få vara aktiv tillsammans med er.

Diskutera med Jan O., Amnesty och Magda!

2008-08-26T20:58:00.005+02:00

Inbjudan har varit ute i några veckor och skickats på flera listor, Facebook och inom olika styrelser. Här kommer den nu också. Hoppas att vi ses imorgon!

SOLIDARITET! Hur stavas det i migrations- och flyktingpolitiken?

Jan O. Karlsson, tidigare migrationsminister, Madelaine Seidlitz, Amnesty, och Magdalena Streijffert, flyktingpolitisk talesperson (s), diskuterar EU, solidaritet och de kommande valen tillsammans med dig och mig. Varmt välkommen!

Varje år försöker mängder av människor – systrar, bröder, mammor och pappor – att komma till Europa för att söka sig ett bättre liv. De trotsar köld och hetta, fattigdom och förnedring för att ta sig hit. Många dör på vägen. Många får vänta. Många behandlas illa. Många tvingas vända om, andra får stanna. Mitt i denna verklighet blåser läskigt bruna högervindar runt om i Europa. Rasisternas fotfäste ökar och hotet mot solidariteten och medmänskligheten växer. Samtidigt närmar sig tre val med stormsteg! Val till Europaparlamentet och Svenska Kyrkan nästa år och sedan, 2010, är det dags för allmänna val.

I ljuset av detta vill vi diskutera solidaritet och migrations- och flyktingpolitik. Och vi vill göra det med dig! Vad innebär den europeiska migrations- och flyktingpolitiken? Vad betyder Schengen, förstalandsprincipen och transportörsansvaret? Och vad medför allt detta? Och så klart: hur vill vi att den socialdemokratiska politiken på området ska se ut? Idag, i 2000-talets Europa.

I panelen:
- Jan O. Karlsson, före detta migrationsminister och ordförande i UN Global Commission on International Migration
- Madelaine Seidlitz, Amnesty, flykting- och migrationsexpert
- Magdalena Streijffert, riksdagsledamot, flyktingpolitisk talesperson (s)

Onsdagen den 27 augusti kl. 18.30 hos Socialdemokraterna på Sveavägen 68.

Alla är välkomna att lyssna och diskutera! (Du behöver inte vara medlem i Socialdemokraterna eller Broderskap.)

Arrangörer: Socialdemokraterna i Stockholms Internationella Utskott och Broderskaps Stockholmsdistrikt (Broderskap är Sveriges kristna socialdemokraters förbund).

Surströmming och rådslag och bio

2008-08-24T19:33:00.004+02:00

I onsdags hade vi möte med vår internationella rådslagsgrupp hela dagen. Många intressanta diskussioner utifrån bra och spännande underlag. Vi satt på 68:an och Urban var med över telefon från USA, p.g.a. stormen. Snart är det dags för rådslagsomgång 2 och våra förberedelser är i full gång. Ska bli spännande att få respons på detta.

Träffade Stina i början av veckan. Vi räknade på det och det är FEM ÅR sedan vi sågs sist. Mama mia. Men nu bor vi i samma stad och snart ses vi igen. Så här års brukade vi alltid plocka plommon på hennes gård på Dammgatan. Bättre plommon har jag nog aldrig smakat tror jag.

I fredags var det härlig surströmmingsmiddag hemma hos Sparrmans! Riktigt gott var det med surströmmingsklämma! Jag hade bara ätit det en gång innan - hemma hos Hollertz för säkert tio-femton år sedan på Virbo - så jag mindes bara att jag tyckte det var helt okej. Men verkligheten överträffade minnet: det var väldigt gott. Och sällskapet var förträffligt. Från surströmming till tabouleh på Kungsholmen i lördags tillsammans med andra fina vänner. Det blev en fin kväll och augustinatt.

Och i lördags, på dagen, var Hans och jag på Zita på Kino Klandestino och såg "It's a free world". Träffsäker och berörande. Klart både se- och tänkvärd. Och viktig! Efteråt var det ett samtal mellan TCO-juristen Samuel Engblom och initiativtagaren till Papperslösas Förening i Sthlm, Yacine Asmani. Intressant!

Mina tankar om Georgien i P1 och Folkbladet

2008-08-18T20:36:00.011+02:00

I min krönika i Folkbladet igår skrev jag om den ryska invasionen i Tjeckoslovakien 1968 och i Georgien 2008. Om vad Palme sa då. Vad Sverige och EU måste göra nu. Och om en förutsättning för att få Ryssland att lyssna. Kul att P1 uppmärksammade texten i tidningskrönikan efter gårdagens luncheko. Tack Mats och Cissan som var snabbast med att uppmärksamma mig på det!

Lars och jag var igår eftermiddag på FHS (härligt att få komma tillbaka till den fina miljön!) och lyssnade på det seminarium UI hade tillsammans med bland annat Kvinna till Kvinna, FOI och Svenska Freds, om situationen i Georgien. Ett mycket informativt och bra arrangemang! Och fullsatt dessutom. Vi, Folk och Försvar, följer situationen noga i regionen inför vår planerade studieresa till Azerbajdzjan och Georgien i oktober.

Massa mat, kultur och människor

2008-08-17T10:27:00.005+02:00

En av de bästa sakerna med Sthlm är all kultur. Inte minst nu under Kulturfestivalen. Musik, teater, mat, museum, utställningar. Men också hela året runt. Häromveckan bjöd till exempel Madde med mig på premiären av Hedwig and the Angry Inch. Det var fullsatt i Stadstaterns stora salong och riktigt glammigt. Föreställningen var galant och jag rekommenderar den varmt. Se den! Och i veckan var jag på min första utebio med en vän. Stockholms Filmfestival har i veckan visat filmer på temat Revolutionsromantik och vi såg Coppolas Marie Antoinette. Filmen var okej, sällskapet och idéen med utebio var desto bättre. Samma dag var Janne och jag och fikade jättevitlöksinspirerade mackor. Mycket gott, och Janne: Grattis till nya jobbet! Det finns så mycket mat här i stan. Leif och jag var och åt gott längst upp i Kulturhuset i solskenet. Länge sedan jag var där. Förut var det ett av mina favoritställen i city. En ny favorit är Bagdad Café bara ett stenkast från Kulturhuset. Anders och jag var där i veckan. Tyvärr hade de tagit bort lammfärsbiffarna men specialkorvarna var nästan lika bra.

Och nu ska jag och syrran och Valle och Mamma strax gå och kolla in världens längsta bokbord. De är på väg hit från Uppsala.

Träffade i fredags coola Maureen. Här är kolumnen du frågade om. Kul att du håller med!

Jenny R, Jocke Ö, Åsa B, adlibris. Frida Metso

2008-08-09T12:14:00.006+02:00

I söndags kom Jenny, i måndags träffade jag Anna och Dragan och Jill som också kommit till Sthlm för denna begivenhet, och i tisdags kom Alex. Och vi har haft en fantastisk vecka. Vacker utsikt, Grönan, drinkar, dans. För er som undrar vad de gör nu: Jenny pluggar ekonomi och business sedan ett år men jobbar fortfarande, nu på Londons äldsta kasino. Alex är barchef på något annat ställe. Anna är restaurangchef på ett ställe i Köpenhamn. Dragan jobbar också i Köpenhamn. Jill pluggar pol.mag. i Lund och jobbar i bar vid sidan av studierna. Perfekta dagar. Lyxigt att bara kunna ses.

När vi var ute häromdagen träffade vi också Micke och Jocke och Jonatan. Så länge sedan! Alla håller de fortfarande på med musik och Jocke är aktuell med att ha skrivit Brolles senaste låt:
Det är hon.

Några har frågat mig om var man kan köpa syrrans bok. Det kan man göra här!

Tack också Frida Metso för att jag fick vara med bland de fantastiska unga kvinnor du har valt att uppmärksamma på din blogg. Vilken ära!

Ett sista länktips: läs om SI:s Managementprogram med fokus på CSR som Åsa håller i!

I övrigt är det så himla kul på jobbet!

Och igen: Renata och Madde, denna är till er, liksom till Joel! Vi bor antagligen på bästa gatan.

SvD hyllar min systers bokdebut!

2008-07-31T18:40:00.007+02:00

Idag skriver Svenska Dagbladet om min syrra och hennes debut!

"Ett bildtänkande och en associationssnabbhet som Naraghis kan man inte lära sig"

"en mycket lovande debut, väl värd att prisa"

Läs hela recenssionen HÄR. Grattis Mariam!

Jag är ända in i själen glad för min Syster! (Som för övrigt är den bästa syster man kan tänka sig på alla sätt - hon är klok och omtänksam och finns alltid där när det behövs.)

Boktips

2008-07-28T07:50:00.004+02:00

Vill tipsa om några av de böcker jag läst i sommar. Väldigt läsvärda allihopa:
- Människans jord, av Pram A Toer, om livet i kolonialismens Indonesien runt förrförra sekelskiftet. Tveklöst berikande.
- Inéz, min själs älskade, av Isabel Allende, om de spanska erövrarnas försök att kolonialisera Chile under 1500-talet. Allende tecknar en krönika av Inéz Suarez som tillsammans med Almagro och Valdivia ledde kolonialiseringen av landet. Men om Suarez finns det mycket mindre skrivet om än om männen som var med (som vanligt), varför Allendes bok är ett viktigt bidrag till historiebeskrivningen. Även eftersom den också försöker sig på att skildra livet bakom de stora slagen och så kallade segrarna, från flera perspektiv. Blod, umbäranden, tortyr, död, liv, natur - få skriver så förtroget som Allende om detta. Hennes andra böcker rekommenderas varmt också.
- Häxan från Portobello (The Witch of Portobello), av Paulo Coelho. Svår att beskriva men lika fantastisk att läsa. Tack Fredrik för tipset!

Har en del att skriva de kommande dagarna - det ser jag fram emot. Den senaste tiden har jag återupptäckt tahini i Hornstull, äntligen fart ut till Birgitta och solat, ätit och vilat, och så klart seglat med Richard, Andreas och Åsa - Sthlms skärgård är otroligt vacker. Dygnet runt. Som en riktigt god vän.

Till sist, till Renata och Madde och vår gata! Snart, igen!

Intensivt roligt

2008-07-17T07:49:00.003+02:00

Senast jag skrev hade sommaren precis kommit. Nu är den i full konsert här på söder. Sedan dess, då i början av juni, har det varit intensivt roliga veckor. Har börjat som programansvarig på Folk och Försvar, magisteruppsatsopponeringen är avklarad på fhs, midsommarfirande på Bommers, Berlinresan med jobbet och seminarierna på Almedalen (över 200 kom på vårt arrangemang på måndagen! vi är väldigt glada), lite partiarrangemang och lite andra politiska möten (riktigt kul var MUF:s arrangemang om deras nya bok), nya bekantskaper, mkt vänner - nya och gamla - och så klart en fantastisk födelsedagshelg med middagar, fest, dans och tårta i parken. Tack alla ni som hörde av er och/eller som kom och firande med oss! Och stort tack för alla fina presenter. Böcker, vattenpipa, parfym, smycken, sjal, väska, och annat - alltihopa kommer väl till pass. Nu har jag sedan i måndags några veckor semester. Dagarna fylls av det mesta som hör sommaren till.

Sammantaget tror jag inte att det går att ha det så mkt bättre. Som pricken över i:et kommer Jenny och Alex snart från London. Bättre än så blir det inte.

Nu tar jag paus i bloggandet ett tag men kommer nog göra några inhopp då och då. Fortsätter så klart att skriva kolumner och krönikor som går att läsa i Östran, NSD och i Folkbladet. Och här kan ni följa vårt fortsatta arbete i partiets internationella rådslagsgrupp. Under hösten kommer en hel del intressanta saker ta form. Följ också gärna Folk och Försvar i höst. Flera intressanta seminarier är redan planerade och höstens studieresa till Azerbajdzjan och Georgien kommer att bli mycket givande. Och sedan i vinter är det ju så klart dags för den årliga Rikskonferensen.

Jag hoppas att du får en fin sommar med mycket jordgubbar, sol och glans. !Viva Zapatero!

Både i SvD och Dagens Industri

2008-06-01T21:17:00.003+02:00

Torsdagens CRISMART-seminarium på Försvarshögskolan om min rapport om krisen på Carnegie förra året, och om kriskommunikation i finansiell sektor var spännande och värdefullt. Kul att så många kom, och att det var från så många olika håll. Tack för all input!

Både Svenska Dagbladet/E24 och Dagens Industri har uppmärksammat rapporten. Intressant och kul.

Detta - och att magisteruppsatsen är inlämnad - har varit värt att fira. I torsdags med indiskt och Efraim, och i fredags med Richard och Andreas, och senare också Nina och Åsa och Renata, på Gondolen. Renata och jag fortsatte vår upptäcksfärd av dansgolv och Stockholmsnatt. Mkt bra, mkt senare.

Sommaren har verkligen kommit. Var med Håkan O och observerade väder vid Observatoriet igen i fredags. Vid lunchtid. Vilken utsikt det är! Förra gången var en tidig höstmorgon, så skillnaden var stor. Årets första picknick var med Christian i lördags, härligt återseende. Andra picknicken var idag med Caro, Micke och Victor i Vasaparken. Tillsammans med dem och många till, sen lunch på Vurma - god sallad som rekommenderas, välj nr. åtta - och sedan tredje picknicken för i år (och för helgen) utanför Allahelgonakyrkan efter kvällens gudstjänst. Första gången jag var där, och det var verkligen mycket bra. Det är David som introducerat kyrkan för mig och jag är jätteglad för att jag följde med honom och Sara idag. Träffade Fredrik och Therese där som gjort rekordgod kycklingsallad till picknicken. Tack!

Välkommen stjärnan Iris!

2008-05-28T20:11:00.002+02:00

Bra möten idag. Särskilt roligt var mitt första möte med Arbetarekommunens internationella utskott som var ikväll. Intressanta diskussioner, relevanta ämnen och konkreta saker att göra. Kul!

Dagens höjdpunkt var att träffa Cina. Du är en riktig stjärna! Och likaså Iris som är jättevälkommen hit till oss på jorden. Härligt att träffa er. Vi ses imorgon igen!

Fokus' arrangemang i Skrapan

2008-05-27T22:34:00.007+02:00

Medverkade ikväll på det arrangemang Fokus och Fiber Optic Valley hade i Skrapan om nätdemokrati, media och offentlighet: Vem talar och vilka lyssnar? Spännande samtal! Tack för inbjudan att få delta. Andra medverkande var bland annat Katrine Kielos, Pär Henriksson, Martin Jönsson, Jonas Morian. Maria Abrahamsson och många fler intressanta. Bra och angeläget initiativ! Tar med mig många tankar att fundera på. Det sändes via webben via deras hemsidor.

Det finns så klart många viktiga aspekter och svar på frågan om vem som talar och vilka som lyssnar på Internet. Särskilt spännande att ta del av mediefolkets perspektiv av hur Internet föändrar medielandskapet. Jag tyckte det var viktigt att lyfta två saker:
- perspektivet att de som talar många gånger är många förtryckta människor i diktaturer och de som tvingas lyssna är många gånger några få rädda makthavare i dessa länder. Internet utgör i dessa länder ett viktigt verktyg i oppositionens arbete för demokrati och frihet. Kina, Egypten, Burma, Iran är några exempel. Andra som lyssnar är så klart också vi, i den mer fria världen, vars uppgift/ansvar! då är att bidra till att stötta deras ord och sprida det vidare. Tipsade bland annat om boken "We are Iran".
- Det var också naturligt att ta upp aspekten hur bloggar och Internet kan bidra till att ge fler en röst i partistrukturer som annars lätt domineras av enbart de som har kontroll över partiets informationskanaler. Något som därmed leder till att gamla partihierarkier inte kan fungera på samma sätt som de tidigare har gjort. Det är bra.

Och sedan gick Ulla och jag en promenad på vackra söder och hittade en riktigt undangömd skatt. Den återkommer vi till. Imorgon händer flera roliga saker. Inte minst lunchen med Cina och Iris!

Här är två tips:
1: Först denna till alla, men allra mest till dig som tycker om månen!
2: Här handlar du bra inför sommaren!

Avslutningsvis: min amaryllis blommar nu med ofattbara fyra stora röda glada blommor. Köp en lök du också. Min är från Konsum.

Inlämnat

2008-05-26T20:31:00.005+02:00

Fredagens seminarium i Helsingfors blev lyckat. Spännande och med många intressanta tal och diskussioner. Kul att få moderera dagen. Och det var roligt att lyssna till Göran igen. Han är en fantastisk talare! Återigen lyckades han få hjärtat att bulta, tankarna att skärpas och hoppet att ta flera skutt uppåt, framåt. Men allra mest är han en stark miljövän. Jag gillar att han är så konsekvent i sitt miljöengagemang. En rysk professor som deltog under dagen - Oleg Kuznetsov, ordförande för Rysslands akademi för naturvetenskap - menade att klimatet inte alls håller på att värmas upp utan istället snarare kylas ned (han menade att uppvärmningen av klimatet endast var tillfällig): Göran var fenomenal i sina argument mot detta påstående och för vikten av att agera med kraft och styrka nu för att förmå hantera den globala uppvärmningen och ta hand om vår planet.

Björn von Sydows tal var kraftfullt, stringent och aktuellt. Läs det! Jag håller med. Det är bra att Sverige har försvars- och säkerhetspolitiker som honom. Jag hoppas att dessa åsikter får större genomslag i svensk politik än vad de har för tillfället.

Det var mycket lärorikt och intressant att få lyssna till de finska talarna. Inte minst Johannes Koskinen (vicetalman, Finlands riksdag), Nina Tynkkynen, Utrikespolitiska institutet och partiordförande Eero Heinäluoma. Eero kunde tyvärr enbart medverka i slutet av dagen på grund av att han hela dagen var upptagen - tillsammans med många andra - av den skandal som skakat finsk politik de senaste veckorna som rör finansieringen av många kandidaters valkampanjer. Skandalen rör framför allt de borgerliga partierna, men alla partier påverkas ju när väljarna tappar i tilltro till det politiska systemet. Under eftermiddagen satt han i partiledaröverläggningar med statsministern, men kom till seminariet för att avsluta dagen. Därefter deltog han också på den efterföljande middagen på ambassaden tillsammans med partisekreterare Maarit Feldt-Ranta (som är riktigt cool!).

Det var en bra dag. Helgen likaså. Särskilt lördagskväll med Renata som började på GT-gatan och sedan la habana och sedan vidare. Och sedan en skön solig söndag.

Och idag har jag lämnat in min magisteruppsats: "Kan kriser krypa?" Det är - kortfattat - en begreppsanalys av "krypande kris". Begreppet förekommer i krishanteringslitteraturen, men saknar i denna en definition. Den krypande krisen ställer definitionen av kris på ända och uppsatsen studerar begreppets användbarhet i det vetenskapliga språket med hjälp av dels en begreppsutredning, dels en begreppsjämförelse med det närbesläktade begreppet "risk". Uppsatsens syfte - återigen kortfattat - är att bidra till ökad tydlighet i det vetenskapliga språket inom forskningsområdet samt att bidra till fördjupade kunskaper om begreppet krypande kris samt om krisens natur. Jag ser fram emot ventileringstillfället som är nästa vecka.

Till Helsingfors med Göran Persson imorgon

2008-05-22T21:04:00.005+02:00

Denna maj har gått så fort. Amaryllisen som alldeles nyss bara var ett grönt skott är nu i full blom med två stora röda blommor och två knoppar to come. Maj har fyllts med så mycket. Först förstamajfirandet i Oskarshamn som var toppen. Tack för inbjudan att vara huvudtalare! Det kändes stort. I år var det tioårsjubileum för mig i det socialdemokratiska förstamajtåget. Första gången var 1998. Det var så härligt att få träffa alla igen, och jag är glad för alla kramar, applåder, axelklappar och lyckönskningar, och fina ord. Och så är jag så klart glad för Rolfs ord i ledaren i Östran. Oskarshamn finns i mitt hjärta.

Maj har fyllts med uppsatser. Dels magisteruppsatsen som nästan är klar och som ska in på tisdag. Dels min fördjupade C-uppsats jag har jobbat med hos CRISMART under våren, parallellt med studierna. Torsdagen den 29 maj är det öppet seminarium på Försvarshögskolan om studien innan den ska publiceras. Då ska den opponeras på och diskuteras. Alla är välkomna! Hör av dig om du vill ha mer info. Ska bli spännande på seminariet.

Var på Magasin 3 med Efraim för några veckor sedan. Såg bland annat Annika von Hausswolffs "ICH BIN DIE ECKE ALLER RÄUME", klart sevärd. Men också Tino Sehgals utställning/installation som var sista dagen den visades när vi var där. Den var speciell och bra och tankeväckande och jag önskar att många, många fler får se den. Så om du får chansen: missa den inte. Vill också rekommendera Redacted på Zita, även om den är pissigt äcklig och avskyvärd.

Vi hade ett jättebra Broderskapsmöte hemma hos Ulla i början av maj också. Det gav energi för flera veckor. Massa bra diskussioner med Hans och Jonathan och de andra, och så klart Ullas och Peters fina uppdukning. Snart ses vi igen! Och så har jag varit på mitt andra AK-styrelsemöte. Spännande igen. Snart är det dags för Repskap. Det har jag aldrig varit på här i Sthlm, däremot en massa massa massa hemma i Oskarshamn. Och utifrån de erfarenheterna ser jag verkligen fram emot det!

I lördags tog bästa Renata och Mirella - efter mysigaste kvällen hemma hos dem - med mig till bästa stället väldigt nära där jag bor. Bästa dansen! Jag vet, många superlativ, men ibland behövs det för att beskriva ngt. Och dagen efter var Åsa och jag och lyssnade på Richard och hans kör. Richard hade ett grymt solo. Jag vill höra mera.

I går var Sofia M och jag i Örebro för Folk och Försvars studentkonferens i samarbete med Örebro Universitet. Det var väldigt intressant och roligt att få moderera dagen som hade tema Mellanöstern. Massa spännande frågor och resonemang. Medverkade gjorde bland andra Kenneth G Forslund och Maria Leissner som båda hade mycket intressanta bidrag.

I fredags var jag i Helsingfors tillsammans med Jan Sparrman för att förbereda inför morgondagens Östersjökonferens som Arbetarrörelsens Tankesmedja och Kalevi Sorsa Fonden arrangerar. Medverkar gör bland annat Göran Persson, Björn von Sydow och finska socialdemokratiska partiordföranden Eero Heinälouma. Vi svenskar far dit imorn bitti och det ska bli väldigt intressant att få moderara dagen. Här kan du läsa programmet! Ser fram emot det!

En sommarkväll

2008-04-30T15:56:00.009+02:00

Mötet igår - som SSU och Socialdemokraterna i Norrköping arrangerade om Europaparlamentsvalet - var öppenhjärtligt och okammat. Aleksander Gabelic är grym liksom Milli som modererade honom och mig.

Massa bra frågor och synpunkter kom fram från deltagarna i publiken. Det tar vi med oss! Och så roligt att träffa en massa duktiga människor också. Kaisa, Teresa, Milli, Fabian, Elias, Jakob, Shervin, Jonatan och en massa massa fler - vad roligt att så många kom. Och så roligt att också se flera nya ansikten. Denna är till er. Tack för inbjudan och för den fina presenten.

Efteråt gick jag och Christoffer och letade glass. Inte helt enkelt. Christoffer är en fantastiskt klok person.

Och imorse bar det av mot Oskarshamn. Den där sträckan har jag farit så många gånger, och jag tröttnar aldrig på den. Turen mellan Berga och Oskarshamn - med buss - är extra fin. Men också den mellan Kisa och Vimmerby och vidare mot Hultsfred. Snart ska jag till Sofia och fira.

Imorn är det dags för 1:a majfirandet här. Pirrigt att vara huvudtalare i sin hemkommun. Men roligt, stort och spännande. Jag längtar efter att träffa alla imorn. Men först väntar Vånevik.

Tuffa tider för en drömmare

2008-04-29T11:54:00.005+02:00

På väg till Norrköping. Ska bli så kul att träffa vännerna där igen! Så mkt som hänt på sistone. Torsdagen var en toppendag. Heldagsmöte med rådslagsguppen. Inspirerande samtal på Södra Teatern mellan Jan, Pierre och Samantha Power på kvällen. Nötter med Shoresh på balkongen efteråt. Och sedan Efraim - det måste ha varit fyra år sedan sist! Och sedan träffade jag på Agneta i Götgatsbacken och vi fikade oss genom kvällen i hennes fina vardagsrumsfönster. Middag och mat i Hornstull i fredags. Lördag och söndag med drink på gondolen med Amir och Sergio, jordgubbsdrömmar i stora glas och vacker utsikt och glad humor och brunch med Lotta, Sonny, Micke, Therese och Nova i fina Tyresö. Och äntligen, äntligen träffa Åsa hemkommen från Kina. Supercoola Paula igår, Paradismiddag igårkväll i typ Thailand på Zinkensdamm bland blommor och fantastiska personer. Så mkt kraft.

Åt de bästa hembakade frallorna i solen imorse. Sol och drömmar, lugn och lycka. En varm tröja som buffert mot molnen förvisso. Men ett varmt hjärta värmer bortom det. Ut i universum. Att kunna baka drömmar är vackert gjort. Än vackrare att våga dem. Kom att tänka på den här låten. Och sedan, efter en stund, på en kolumn jag skrev för många år sedan. Världshistorien ger drömmaren rätt, i stort och i smått. Hörde sedan Pras och påmindes om hur kul maj - och sommaren - ska bli.

Mariam framträder imorgon torsdag!

2008-04-23T22:15:00.004+02:00

Information från Kontrapunkt i Växjö:

Lyssna på lunchpoesi!
Mariam Naraghi fick i februari ta emot Växjö universitets premiärpris för sin diktsamling Bekännelse på Landbrogatan. Hon framträder med uppläsning ur bland annat denna bok.
Tid: 12.30–13.00
Plats: Kontrapunkt - kulturrådets informationsplats snett emot växeln.
Här kan du läsa mer om arrangemanget.

Och här kan du läsa mer om boken och priset hon fått!

Stockmann som Heimat. Första mötet med Bosse.

2008-04-22T22:18:00.006+02:00

Sverige, Sverige fosterland. Det är något speciellt med Sverige. Särskilt om våren. Den nyvakna krokusen mornar sig i solen och blåsippan rodnar ömt. Klarblå kvällar med magiska dofter smickrar en upptinad näsa. Sakta vi går genom stan och hör hur fåglarna återvänder från sydligare breddgrader. Borta bra, men hemma bäst. Det är något visst med ens hembyggd. Tyskan har ett ord som fångar precis det där området man håller kärt: Heimat. Ordboken översätter det som hemtrakt eller hembygd, men vad som gör ordet finurligt är att det är relativt. Detta skrev jag om i min senaste kolumn i Östran. Och om hur jag verkligen lärde mig förstå innebörden av ordet när jag pluggade i Ryssland. Då finska Stockmann blev del av mitt Heimat... Kanske också för min kinesiska klasskompis som hade varit på "icka" i Peking...

Har legat nedbäddad, genomsjuk i influensan hela helgen så det är skönt att kunna vara på benen igen. Träffade skarpa Stina i eftermiddags som gör sin praktik här i Stockholm, och sanna mina ord: Stina är lika grym som vanligt! Vad härligt det var att ses igen. Och ikväll har jag varit ute i Kista på mitt första styrelsemöte med Socialdemokraterna i Stockholms kommun, alltså för Sthlm Arbetarekommun. Detta eftersom Broderskapsdistriktets ordförande är adjungerad dit. Tillsammans med de andra sidoroganisationernas ordföranden. Det var ett väldigt trevligt och intressant möte. Det var första gången jag var på ett möte som Bosse Ringholm ledde. Hela mötet påminde om arbetarekommunsstyrelsemötena hemma i Oskarshamn, som jag gick på under många år - först som ersättare, sedan som ledamot, och sedan som VU-medlem. Och det är verkligen en glad liknelse. Åren hemma i AK var oerhört lärorika, inspirerande och bland det bästa jag har gjort i socialdemokratin ever. Och det är så roligt att nu få vara aktiv i Broderskap här i Sthlm, i min nya AK.

Amaryllis och rådslagsmöte

2008-04-16T13:46:00.004+02:00

Igårkväll när jag kom hem upptäckte jag att min amalyllis har skjutit skott! Förra sommaren ståtade den med fyra stora röda blommor men sedan typ september har den stått som en enda stor brun knöl i all sin enkelhet. Det har varit likadant i flera år. Och man blir lika överraskad varje vår när den visar en grön nyfikenhet som bådar för en färggrann sommar. Min amaryllis är den bästa man kan tänka sig. Har suttit och skrivit hela förmiddagen och varje gång jag har tittat upp har jag sett den stå där mellan apelsinträdet från Gabriella och födelsedagsblomman från Katina. Och utanför har trädet börjat knoppas rejält.

Nu ska jag strax på möte med vår rådslaggrupp. Kul!

Göte: Denna är till dig!

Finaste Pierre - du är oss så kär!

2008-04-14T22:29:00.003+02:00

Fyra mycket roliga saker att berätta:
- Jag kom just hem efter ett riktigt bra första styrelsemöte med Broderskapsdistriktet. Det var ett mycket konstruktivt - och produktivt - möte. Ska bli så kul att göra den verksamhet vi nu har planerat! Det är ett sant nöje att få leda en så trevlig och klok styrelse.
- Lördagens middag hemma hos Richard och Andreas tillsammans med Joel och Petter var helt rätt. Precis vad som behövdes. Richards Röda Risotto satt som en smäck. På väggen mittemot mig stod Molles stora, enorma, tavla lutad. Jag tycker att den passar bra där!
- Idag fyller världens bästa Pierre år. Min allra egna svåger. Hemma i Oskarshamn var det tårta och livat. Grattis igen Pierre! Ses snart!
- Och kvällsmaten med Ulla igårkväll på Gandhi så klart.

Var vid slussen och handlade mat på vägen hem, de är så trevliga där - särskilt fruktspecialisten, typ. Dagen får därför avslutas med Juanes och Sin Bandera .

Karin är cool

2008-04-11T06:40:00.004+02:00

Onsdagens seminarium "What's left?" som Friedrich Ebert Stiftung här i Sthlm och Arena arrangerade var tankeväckande. Om den progressiva vänsterns resa från att ha suttit vid makten i många europeiska länder till att idag vara i opposition i kanske lika många. Werner Perger från Die Zeit gjorde flera intressanta reflektioner. Inte minst ifråga om förhållandet pragmatism och populism, och vad populism egentligen innebär.

Igår var det dags för Folk och Försvars årsmöte. I år var det LO som stod värdar för årsmötet och det var ett trevligt arrangemang. Kul att träffa representanter från så många av medlemsorganisationerna också, det var bra uppslutning på mötet. Sedan är det alltid lika kul att lyssna på Wanja. Särskilt eftersom hon så tydligt är väl förankrad i dels verkligheten, dels i en grundad, demokratisk övertygelse.

Eftersom det var torsdag var vi några som efteråt gick till FHS' torsdagspub som fortfarande var igång när vi kom. Trevlig och trogen torsdagstradition. Följt av riktigt bra diskussion med Karin på vägen hem till söder. Om sånt som var i stil med det vi brukar prata om på vägen hem från fhs. Karin är cool.

Vad är vi kända för?

2008-04-09T08:25:00.005+02:00

Sverigebilden 08 presenterades av SI igår på Berns. En sammanställning av undersökningar i 35 länder och flera världsstäder om hur Sverige uppfattas. Vilka värden vi förknippas med. Vilka som är våra starka sidor. Väldigt spännande. Intressant att vi ligger i tio-i-topp, som det enda land - tillsammans med Schweiz - med en liten befolkning inom väldigt många områden. Skulle vara än intressantare om SI även bröt ned siffrorna och tittade på vilka skillnader det finns mellan de olika länderna angående hur Sverige uppfattas/bedöms. För att undersöka vad som kan ha orsakat det, till exempel stora satsningar av svenska företag, fredsbevarande operationer, stort genomslag för svenska artister etc. Undersökningen visar att Sverige är kända i världen. Och vad vi är kända för. Men inte varför.

Igår presenterade Westanders PR sin nya pr-handbok på Debaser Medis och jag var där med Carl-Richard. Det var ett välordnat och välbesökt arrangemang. Kul! Alltid att träffa nya personer, men särskilt att träffa Tobias och Linn som det var länge sedan vi sågs. Jagvillhabostad.se är lätt ett av det tidiga 2000-talets bästa svenska påverkansorganisationer och de gör ett grymt jobb. Pinsamt av Birgitta Ohlsson (fp) att i panelen på arrangemanget igår försöka sänka deras anseende genom att påstå att de får mest pengar från Hyresgästföreningen. Något som inte stämmer. Bra att Tobias anmärkte det efteråt tycker jag. För övrigt är Westanders öppna approach till pr fin och klok, fler borde jobba så. Inte minst i resten av EU.

Lästips: Janne kommenterar medelklassens århundrade med utgångspunkt i Håkan A Bengtsson, Viggo Cavling och Göran Greider. Värt att fundera på. Jag vill läsa mer på temat Janne.

Sverker vinner OS i viktig kritik!

2008-04-07T07:47:00.006+02:00

I onsdags kväll var jag på Sverkers releaseparty hos Arenagruppen/Atlas för hans nya bok Det stora sveket - Den olympiska rörelsen i diktaturens tjänst. Om OS i Kina. Om multibusinessen som omgärdar OS. Och om hur brotten mot mänskliga rättigheter i Kina fortsätter och fortsätter. Sverker är grym! Inte minst imorse i SVT-soffan. Hans förhållande till hur omvärlden bör förhålla sig till OS i Kina är rätt tycker jag. Med en riktigt kritisk och granskande utgångspunkt, men med ett pragmatiskt förhållningssätt: Grunden måste ju vara att vi ska stödja kampen för de mänskliga rättigheterna i Kina och världen. Inte att samhället bara ska få se mer plakatpolitik.

Jag har börjat läsa boken och den är riktigt bra. Läs den! Och releasepartyt var också kul. Många nya ansikten, och flera trevliga bekanta. Träffade på Håkan O och snart ska vi observera väder igen.

Förra veckan var riktigt toppen. Shoresh gav mig magont av allt skratt, och mötet gav mig skoskav. Åsa lärde mig laga pasta carbonara och Zoran berättade om coolaste MIKU och fick mig att fatta en riktigt viktig sak. I fredags var jag i Rebeckas ljusa, fina lägenhet i Hornstull. Josefin och Jonas hade ordnat jättebra och Jonas' mat var galant. Särskilt förrättssoppan. Och i lördags fyllde Ulla år! Grattis grattis! Hemma hos henne och Peter var det redan fullt med folk när jag kom, och mer blev det. Härligt att träffa Olle och Kennet direkthemkomna från Jerusalem, Mia och Rolf, Marie, Karin med sin supersnygga nya frisyr och Mats, Ullis, och så klart Hélène som jag inte träffat på jättelänge. Och många fler. Ulla hade lagat hur mycket mat som helst och fyra sorters kakor, tårta och bullar. Det fanns ingen ände på godsakerna och det var bra det. Det märks att våren har kommit! Igår när jag gick hem från fhs var våren överallt.

Shridath Ramphal – 20 år efter

2008-04-02T07:22:00.002+02:00

Brandt-, Palme-, Brundtland- och Carlsson-Ramphalkommissionerna var fyra oberoende, internationella kommissioner. De genomfördes på knappt 20 år och leddes alla av namnkunniga socialdemokrater. Shridath Ramphal, född och uppvuxen i Guyana och det Brittiska Samfundets generalsekreterare mellan 1975 och 1990 besökte nyligen Stockholm för att delta i ett seminarium om kommissionerna. Han är den enda person som deltagit i alla fyra. Jag träffade honom under Palmecentrets och ABF:s seminarium där han delade med sig av sina erfarenheter.

Hans exposé över åren, diskussionerna och rapporterna är svindlande. Han berättar hur Brandt skällde ut honom och Storbritanniens före detta premiärminister, hur rapporterna togs emot och vad de viktigaste resultaten var. Och om mycket mer. Här kan du läsa hela artikeln på Palmecenter.se.

Tack för förtroendet!

2008-04-01T08:11:00.003+02:00

I lördags var jag på Stockholms Broderskapsdistrikts årsmöte. Det genomfördes tillsammans med Stockholms läns Broderskapsdistrikt ute i Solna i den hemtrevliga Ekenbergskyrkan och inleddes med ett genomtänkt bidrag från förbundsordförande Peter Weiderud. Som talade om lördagens opinionssiffror, det svenska samhällets utveckling från agrar- till industrisamhälle och om var vi nu befinner oss. Därefter var den en fin andakt och sedan var det dags för respektive distriktsårsmöte. På vårt möte valdes jag till distriktsordförande. Tack för förtroendet! Det ska bli mycket roligt och spännande att tillsammans med styrelse och medlemmar få vara aktiv inom Broderskap i Stockholm. Det ser jag fram emot! Snart har vi vårt första styrelsemöte! Varmt grattis också till de andra som valdes på mötet!

På lördagskvällen var jag sedan tillbaka i Solna tillsammans med Shoresh på den stora kurdiska nyårsfesten i Solnahallen, alltid lika kul!

Oåterkalleligt

2008-03-29T07:02:00.004+01:00

Det må vara kallt ute men en slinga av vår smög in genom mitt fönster. Och de senaste dagarna har vårtecknen varit oåterkalleliga. Påskliljorna på mitt bord, solen ovanför Jannes och min efterlängtade kaffestund, vatten utan is, knoppar på träden, helt plötsligt bara bra musik på radion. Gamla stan badandes i sol. Tankar till och från Paris. Ljust till senare och senare på kvällen. Och sol redan nu på morgonen. Om inte fullt ut så bit för bit.

Och så ett säkert vårtecken: Årsmötet jag om en stund ska till.

Rösta på Carl-Richard!

2008-03-27T07:24:00.003+01:00

Rösta på årets ekonomistudent 2007! Endast nio nominerade kvarstår i den nationella utnämningen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers skriver "Med Årets Ekonomistudent vill vi lyfta fram en framtida ledare inom det svenska näringslivet". Svenskt näringsliv behöver Carl-Richard! Rösta på honom som årets ekonomistudent 2007!

Carl-Richard Häggman, Handelshögskolan i Stockholm, har under de gångna åren varit aktiv inom flera ungdomsrörelser där fokus varit samhälls- och demokratifrågor. Han har varit delaktig i att inspirera unga människor till att påverka sin närmiljö, något som kulminerade under 2007 då han deltog i att skapa en handbok för ungdomar i åldern 12-20 år som vill påverka sin omgivning.

Carl-Richard har under året arbetat för ett företag som är specialiserat på hållbarhets- och mångfaldsfrågor. Parallellt med studier och övriga engagemang har han varit aktiv i två egna företag.

Rösta här! Sprid vidare! Kloka, engagerade och omtänksamma ekonomer ska stödjas! Jag träffade CR via LSU och hoppas, hoppas, hoppas att han vinner.

Till Kina med Reinfeldt

2008-03-26T09:53:00.003+01:00

Först av allt: Sofia och Mark bor superfint. Deras lägenhet i Vånevik, på ovanvåningen i en del av den vackra vit-gröna statarlängan, är bland det finaste jag sett. Personligt, vacker konst, Sofias hantverk, magiskt ljus från himlen. Och bara några minuter från en av Sveriges bästa badplatser. Påskaftonskvällen var en höjdpunkt tillsammans med dem, Rebecca, Petter och Frank. Hemmagjord sushi, holländsk äppelkaka. Bättre än så blir det inte. Mina skrattrykor fick sig en boost. Och om några dagar far Rebecca till Schweiz för spännande exjobbet på storföretaget. Heja!

För det andra: Om några dagar far världens finaste, och coolaste, vän - Åsa (Bjering) - till Kina med statsministern. Tillsammans med en annan kollega från SI far hon dit med Reinfeldts delegation för att delta i presentationen av viktiga grejer. Här kan ni ha koll på SI verksamhet. Lycka till Åsa! Ni Haou!

Columbia University köper boken!

2008-03-21T12:31:00.002+01:00

Spenderar påsken i fina Oskarshamn med päronen, Pierre och Valter. Härligt! Imorse hade vi en sådan där frukostfika som man bara kan ha här. Det enda som saknas är syrran. Men hon är i New York och jobbar med en utställning tillsammans med Pontus. Och häromdagen köpte Colombia University den Artist's Book de gjort! Jag har världens coolaste syrra. Kolla in en av mina favoriter av Pontus.

Snart ska jag träffa Stefan igen och imorn Sofia i deras nya hem!

Glada påskhälsningar till alla, och med rekommendationen att lyssna på Adriano Celentanos Preghero' och sedan Azzuro - lika roligt varje gång - lyssna här.

Schoris boksläpp + mitt kontrakt hos CRISMART

2008-03-20T07:44:00.005+01:00

I tisdags var jag på Pierre Schoris presentation av hans nya bok - Draksåddens år om Irakkriget på ABF. Mycket intressant, och relevant. Förutom att boken är viktig för förståelsen av situationen idag, och för att hitta en väg framåt, är den också värdefull för historiebeskrivningen. Bushs agerande har kommit på skam gång efter gång efter gång, och det är viktigt att vi idag - och generationerna imorgon - har rätt information av vad som skett.

Pierres budskap var tydligt: Irakkriget var ett enormt misstag, folkrätten underminerades och USA:s linje måste ändras. FN måste anta en tydlig resolution om Irak och Sveriges regering måste stå upp för folkrätten. Han lyfte även några frågor som vi måste kräva svar på innan vi går in i the post-Iraq era, bland annat:
- Varför är USA i Irak?
- Hur ska USA komma ut ur Irak?
- Vilken är FN:s roll?
Pierres resonemang kring dessa frågor var mycket intressant. Han kommer att vara på fler ställen och berätta om boken och om du har möjlighet: Gå och lyssna! Och läs boken.

Efter Pierres presentation var det eftermingel på nyomgjorde restaurang Cirkeln på ABF Stockholm. Trevligt! Fick bland annat möjlighet att prata mer med Ulf Bjereld som är internationellt ansvarig i Broderskapsrörelsens förbundsstyrelse tillsammans med allas vår favoritGunnar. Inspirerande. Gav nya tankar och perspektiv, och det är alltid lika kul.

Sedan gick jag för att vara med på slutet av LSU:s releasefest för Alla olika alla likas metodbok O/LIKA på Södra Teatern. I love LSU som gör grymma saker på viktiga områden. Och skapar mötesplatser för olika människor som jobbar för en bättre värld. Inte mycket som är viktigare än det. Releasefesten verkade ha varit en succé och det var roligt att kunna vara med på slutet. Kompisarna på LSU gör ett bra jobb. Efteråt var det dags för Gondolen och utsikten var lika fantastisk som vanligt.

Nyligen skrev jag på kontraktet för CRISMART. Som analytiker i ett CRISMART-projekt. Spännande att få vara där, på deltid, parallellt med min D-kurs. Kommer att vara där fram till den 1 juni när jag börjar på Folk och Försvar. Spännande och lärorikt. Förutom att D-kursen är intressant (nu läser vi Political Psychology och snart är det dags för D-uppsatsen som jag börjat skissera) är det roligt att få göra det jag gör hos CRISMART.

20 år efter Halabja: Erkänn folkmordet!

2008-03-14T12:55:00.003+01:00

Det var en vårdag för tjugo år sedan. Jag var fem år och har ingen aning om vad jag gjorde. Men säkert var det något härligt viktigt. Som många barn här i Sverige kan fylla sina dagar med.
På en annan plats i världen befann sig några andra fem-åringar. Plötsligt kände de en märklig lukt. En del skulle senare beskriva det som att den liknade äppeldoft, andra att den påminde om lök eller senap. Men många skulle aldrig beskriva den alls. Lukten de kände kom från de kemiska vapen Saddam Hussein bombade över dem. Tusentals människor dog. Tusentals människor skadades. Också mängder av barn. Staden barnen lekte i heter Halabja och ligger i norra Irak, södra Kurdistan. På söndag, den 16 mars, är det exakt tjugo år sedan bomberna fälldes över Halabjas hustak.

Barnen i Halabja var inte de enda som tvingades lära sig lukten av kemiska vapen. Attacken den 16 mars var en del av Saddam Husseins stora kampanj med syfte att utrota Iraks kurdiska befolkning. Det är dags att Sverige, och EU och FN, erkänner folkmordet på kurder under Saddam Husseinregimen. Det skriver jag om i min kolumn i Östra Småland idag.

Femtio11 lyckliga saker

2008-03-12T22:54:00.014+01:00

När alla tangenter på ens dator funkar - särskilt när de inte har gjort det tidigare.
När ens telefon funkar och inte stänger av sig själv lite då och då - särskilt när det var så förut.
När både ens dator och telefon funkar samtidigt. Särskilt om det inte brukar vara så.
När man får prata med en finfin vän som mår bra och som får kärligt besök över påsk. Snacka om att den killen måste vara lycklig.
När man är bortbjuden på kalas både på en fredag och en lördag en helg.
När man har en deadline och har flyt i det man skriver.
När man har kloka vänner som lär en viktiga saker.
När man har en hel helg av skrivande framför sig.
När man bestämt sig för att ta bussen hem till familjen.
En lycklig, varm kväll med magiskt ljus på min gata i New York. Glömda glasögon. Att bli bjuden på glass en marskväll av någon som längtat. Bacichoklad skickad per post. Tomater på frukostmackorna i Ramallah. Varm choklad i Köpenhamn. Vita frottétofflor i Peking. En portugisisk kväll som aldrig blev natt. Minnet av ljuset i Nigeria på stället vi blev stoppade på grund av oljestrejken. Dans bland stjärnorna på turkiska tak. En ängel på trottoaren bredvid stjärnorna. Alla små små stunder mellan det man planerat och gjort, arrangerat och genomfört, ansvarat för och ordnat med.
När man har återupptäckt Lauryn Hill och minns kvällarna hemma hos Charlotte, Annelie och Mange, särskilt då de inte var hemma och man fick klättra in genom fönstret.
Demonstrationen trettionde november nittonhundranittioåtta. Och 1999.
Glada vänners svenska hejaramsa på busstationen i Mogilev. Och när glada vänner går till loungen innan flygturen med Topolev till Minsk - och jag fick ett päron.
Att upptäcka en ny laktosfri youghurtsort i mjölkdisken.
När regndropparna är så där stora som de var imorse men faller med väldigt långa mellanrum.
När man tänker på Jenny och Sofia och alla kusiner.
Minnen och chokladägg från Bogotá.
När man har en hel hög med små presenter att ge bort.
Hallonröda grejer. Och de där japanska finstickade strumporna som hänger i kläd- och skoaffären på hörnen av Västra Trädgårdsgatan här i Stockholm, vid den röda kyrkan.
När man har en vän som vill fara och heja på Barack Obama i november.
När man har en annan vän som är modig nog att fara över Atlanten, ända till Argentina, för att hälsa på en person kanske värd att älska.
När ännu en annan vän fått ett nytt jobb som han förtjänar.
Att ha stora och spännande saker som väntar på en.
När man har coolaste syrran som nu är och ställer ut grejer i NY.
Att gå och spana efter de första snödropparna.
Torsdagar.
Att gå förbi blomkiosken i korsningen vid Humlegården, den nära ICA, där de alltid annonserar om vem som har namnsdag.
Att få glada sms från bra människor som skriver bra grejer.
Frank Sinatras musik och Pablo Nerudas dikter.
Att det finns en ny bok från Isabel Allende i Söderbokhandelns fönster.
Sex and the Cityboxen, antagligen västerlandets och nutidens motsvarighet till Iliaden och Odyssén, typ. I alla fall i vilken utsträckning den har en påverkan på många människor.

Lauryn Hill och minnen av Trädgårdsgatan i Oskarshamn kan leda till typ vad som helst som är bra. Gör världen en tjänst. Lyssna på henne eller Frank Sinatra här.

!VIVA ZAPATERO!

2008-03-09T21:04:00.005+01:00

Socialisterna i Spanien går mot seger! Grattis PSOE, och framför allt: Grattis Spanien! Låt oss hoppas att det slutgilitiga resultatet visar samma sak. Zapatero är antagligen Europas bästa s-ledare.

De senaste dagarna har varit spännande. Konferensen på Sandö, med CRISMART och FBA, var mycket intensiva och intressanta dagar. Bland talarna fanns bland annat Lars Hedström och Kjell Mo från det nya sekretariatet för krishantering på Statsrådsberedningen och Professor Stanley Renshon från CUNY. Och så klart Michael Brown, före detta Under Secretary of Homeland Security and Director, Federal Emergency Management Agency - som är känd från hanteringen av Hurricane Katerina. Samt Tom Kelly, tidigare talesperson för Tony Blair. Seminarierna gav en massa tankar och var mycket lärorika. CRISMART:s arbetssätt är inspirerande och många aktörer - inte minst inom politiken - skulle kunna lära mycket av det.

I fredags arrangerade vår rådslagsgrupp, tillsammans med svenska s-gruppen i Bryssel, en heldag om den nya europeiska konstitutionella fördraget. Jan, Margot, Wanja och Mona fanns bland de medverkande. Det blev goda diskussioner och viktiga frågeställningar lyftes. Särskilt roligt var att dels hela andrakammarsalen var fullsatt när konferensen drog igång, dels att RFSU deltog.

På kvällen hade Johanna och Moa fixat en finfin middag. God mat och kloka människor och goda planer. Bättre kan det knappast bli. Och i lördags träffade jag Javier från colombianska PDA, han var här i Stockholm och vi passade på att ses för att diskutera Colombia, politik, POLO och framtiden. Det är kul att visa Stockholm för besökare för man får också själv alltid upptäcka något nytt. Gabriellas fest var magnifik (som alla hennes fester!) liksom Feministfesten på Street. Moa och Johanna är grymma.

Oroligt i Colombia. Och Bogotá - Sthlm - Kramfors

2008-03-03T21:07:00.004+01:00

På morgonen i förrgår fick vi nyheten från Marta och Carlos om den colombianska militärens tillslag mot Farc på ekvadorianskt territorium. Situationen är minst sagt spänd. Och många tycks förvänta sig en förrvärrad sitaution. Några vi pratade med talade om att ett blodbad är att vänta. Militärens trovärdighet ifrågasätts - inte minst på grund av kopplingarna till USA. Men också Chavez kritiseras av vissa.

Chile - som demokratiskt vänsterland i Latinamerika - borde gå i bräschen för att ta ett initiativ för att lugna situationen genom breda samtal och möten mellan latinamerikanska ledare. Utsikterna för att USA:s försök att dämpa konflikten ska fungera, ser knappast ljusa ut. Däremot tycks EU:s möjligheter vara bättre varför unionen borde satsa på att stötta en fredlig, och samarbetsinriktad, relation de latinamerikanska länderna emellan. Idag särskilt mellan länderna i de norra delarna.

Just hemkommen från en lång resa med mycket turbulens, håller jag på att packa om för att fara till Kramfors imorn bitti på en konferens med CRISMART och Folke Bernadotteakademin. Ska bli spännande.

Natt i chivan. Frukost med Iron Maiden.

2008-02-29T19:48:00.004+01:00

Kvinnornas berättelser, bilder, från Colombias olika regioner satte sig i huvudet. Konferensdagen igår var mycket intressant. Gripande och lärorikt.

Agneta talade om sin mormor och utvecklingen av svensk välfärd, Patrik om svensk jämställdhet idag och jag om jämställdhet i partiarbetet. Och då framför allt om de fem härskarteknikerna - hur viktigt det är att känna igen dem och kunna skapa en organisation där de inte accepteras. Många kände igen sig!

Igårkväll for vi sedan - alla kvinnor - tillsammans i en chiva genom stan med rumba och salsa trummandes genom högtalarna. Chivan var en öppen buss som vi alla satt och dansade i. Vi åkte runt och tittade på olika delar av Bogotá och sedan ändå upp i bergen - högre upp än Kebnekajses höjd. Utsikten var slående. Nedanför oss pulserade Bogotá med sina miljontals invånare. Det svindlade och systerskapet var totalt. Vi kom hem efter några timmar och slocknade snabbt.

Igår träffade jag också Adam, en ung, colombiansk violinist, som känner Agnetas pianistkamrat (som visade sig vara polsk, och inte fransk - men hans franska var fin). Snart kommer han nog till Sverige.

Imorse - när vi satt och åt frukost - åt vi tillsammans med Iron Maiden. De spelade här i Bogotá igår (då det tydligen också blev upplopp) och nu satt de alltså där, liksom The Scorpions, och åt ägg och mackor och frukt. Jag kände inte igen dem direkt - måste erkänna att jag inte tillhör deras främsta beundrare - men jag tog ett kort på när Agneta poserade med några av dem eftersom hennes son gillar dem. Det var roligt, vi skrattade så magen värkte. Agneta är riktigt rock'n roll.

BIlder från Bogotá

2008-02-28T17:32:00.004+01:00

Patrik är en klippa (och har ett svenskt tangentbord!) och har skrivit en massa om vårt besök och lagt in bilder och allt. Kolla in här!

En sak Patrik inte har skrivit om är att Agneta blivit bjuden på en konsert av självaste artisten - en känd fransk pianist - själv. Han pratar bara franska men verkar vara mycket förtjust i att hon ska komma och lyssna på honom tillsammans med oss.

Det finns också en del att läsa på Agnetas sida. Fast inte om fransmannen.

Bogotá pulserar! Aftonbladet recenserar var bok!

2008-02-28T04:14:00.004+01:00

Bogotá ar pulserande, vibrerande. Dagarna hittills har varit fyllda av moten och nya intryck och information. Sarskilt diskussionerna om kvinnors ratt - och kampen for jamstalldhet i Colombia - har varit mycket intressanta. Imorgon borjar den stora konferensen da ett 80-tal kvinnor fran hela landet ska delta.

Imorse borjade vi med arbetsfrukost pa den svenska ambassadorens residens, tillsammans med flera kvinnor fran olika partier och kvinnoorganisationer och -initiativ. Mycket givande! Sarskilt intressant att hora om (och traffa) den kvinnliga senator - tillika talman - som tagit initiativ till att samla ALLA kvinnliga parlamentariker i EN OCH SAMMA grupp for att starka kvinnorna i politiken. Ocksa roligt att se vilket jobb den svenska ambassaden gor for att stodja kvinnors rattigheter i landet. Mycket bra, precis sant som svenska beskickningar ska gora.

Vi har ocksa besokt stadshuset och diskuterat Bogotás utmaningar med PDA-ledningen dar. Inte minst de enorma utmaningar som landets politiska liv ger for politiskt aktiva i allmanhet, och for kvinnor i synnerhet. Staden vaxer med cirka 300 000 invanare - internflyktingar fran resten av landet - varje ar. Igar var vi i en av de rurala fororterna och traffade barn och kvinnor. Varldens coolaste tjejer och varldens sotaste barn.

Finns mkt att beratta om dagarna har. Agneta, Patrik och Susana ar grymma delegationskamrater - och det ar mkt larorikt. Sitter har pa vart hardbevakade hotell och har kollat igenom min mail, massa roligt att lasa. Sarskilt mailet fran Johanna och Moa som berattade om Aftonbladets recension av var bok!

Från Göteborg till Bogotá

2008-02-24T21:46:00.003+01:00

Igår hade Göteborgs partidistrikt sin Afrikakonferens på Världskulturmuseet, jättebra initiativ! De arrangerade det tillsammans med bland andra Afrikagrupperna, och SSU Gbg så klart. Tillsammans med Jan O. Karlsson, Ann Linde och Joe Frans deltog jag i en panel i början av dagen om Afrikas möjligheter. Spännande diskussioner. Sedan var det föreläsningar om bland annat Västsahara och dagen avslutades med Jan Eliasson. Johan har skrivit mer om saken. Tack för inbjudan! Förutom att det var jättekul att få medverka var det väldigt roligt att träffa gamla vänner igen, Sofi, Amir, Johan, Mohamed och andra, som jag inte träffat på hur länge som helst. Fick uppdateringar om ditt och datt!

Imorgon bitti far jag till Bogotá tillsammans med Agneta Gille. Det är inom ramen för ett projekt som Socialdemokraterna i Uppland och Skåne har med det colombianska partiet PDA. Vi ska träffa ett 80-tal kvinnor från hela Colombia och diskutera/föreläsa/workshopa om kvinnlig och politisk organisering. Det ska bli spännande. Och jag är glad för att vara medbjuden. Lika glad som jag är över att ha vänner som håller koll på mitt hem under tiden. Det enda lite mindre roliga är att jag missar morgondagens möte med rådslaget och vår releasefest för Äga rum. Men man kan ju bara vara på ett ställe åt gången som min mamma brukar säga.

!Viva Zapatero!

2008-02-22T17:37:00.002+01:00

Snart är det val i Spanien. Kolla in detta - mujeres con Zapatero!

Eller det här: Ett - av många - prov på hur klok Zapatero är.

Fixa pengar till UNIFEM: Säg nej till våld!

2008-02-21T19:08:00.002+01:00

UNIFEM:s kampanj Say no to violence är bra. Skriv på du också! Det gör nytta.

Tack Sara för tipset!

Säger lokala valresultat något om partiledarna?

2008-02-20T10:39:00.003+01:00

Min krönika i dagens NSD. Jag vill dela med mig av min tvistande tanke i landets norra delar också.

Expressen recenserar vår bok!

2008-02-18T12:38:00.003+01:00

Nina Lekander har recenserat vår bok som snart kommer ut: Äga rum, som Moa och Johanna varit redaktörer för. Här kan du läsa förordet till boken om du vill!

Vi är många som skrivit texter till boken, och Lekanders recension är kul att läsa!

Grattis Shoresh och SSU Norrbotten! Och Ludvig!

2008-02-17T13:02:00.005+01:00

I helgen firade SSU Norrbotten - ett riktigt grymt SSU-distrikt med cool verksamhet och spännande politik - jubileum! Tack för den snitsiga inbjudan, och stort grattis! Dessvärre kunde jag inte delta, men jag hoppas att vår present ska komma till nytta :)

I fredags firade vi Shoreshs födelsedag - bättre kalas kan man knappast tänka sig. Godaste maten, fantastiskt sällskap - jag skrattade så jag fick ont i magen, makalösa planer, bra dans. Och bra musik! Lorin var där och vi lyssnade på hennes skiva med massa bra musik - gör det du också. Lyssna här!

Och igår var det fest i Ludvig fina lägenhet - det var som att vara tillbaka i Istanbul. Där det finns mängder av bra dansställen på olika höghustak. Luddes enorma fönster och balkong, i lägenhet längst upp i ett hus mitt på söder, påminde om de turkiska danstaken. Det tog aldrig slut. Fabolous.

Har i helgen läst ut och skrivit om en fascinerande bok: Alla som är intresserade av internationellt beslutsfattande rekommenderas att läsa den: Yuen Foong Khongs Analogies at War. Du kommer inte ångra dig. Läs också symposiumet Whither the Study of Governmental Politics in Foreign Policymaking. Redaktörer är Eric Stern och Bertjan Verneek, och några medverkande är bland andra David A. Welch, Paul 't Hart och Uriel Rosenthal.

Varför slår borgarnas företrädare oss på hemmaplan? Betyder det något?

2008-02-15T11:01:00.003+01:00

I dagens kolumn i Östran delar jag med mig av en fundering som tvistat runt i mina tankar:
Alla borgerliga partier har hämtat sina främsta företrädare från kommuner där partierna lyckats bra eller till och med riktigt bra. I vårt parti, socialdemokraterna, är mönstret det motsatta. Våra två främsta företrädare - som väl bör anses vara partiordföranden och den ekonomisk-politiske talespersonen - kommer båda från kommuner med några av de sämsta s-resultaten i valet 2006. Vad betyder detta? Betyder det något alls?

Säger valresultatet i de kommuner politiska företrädare kommer från något om deras förmåga att leda sitt parti? Eller är det bara en slump? Läs hela kolumnen här.

Tänderna mår okej. Barnen mår dåligt.

2008-02-12T08:47:00.000+01:00

När vi är små lär vi oss att borsta tänderna noga varje morgon och kväll. Annars - sas det - skulle tandtrollen ge oss tandvärk. Hos tandläkaren gapade man stort och fick en leksak som belöning. Och på min tid kom flourtanten någon gång i månaden och gav oss små muggar med flourvatten i.

Häromdagen läste jag i morgontidningen om hur vi svenskar, särskilt barn och unga, stressar mer och mer. Och bara blir tröttare och tröttare. Enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån ökar tröttheten mest bland unga mellan 16 och 24 år. Sedan 1995 har tröttheten i denna grupp fyrdubblats. I en studie visade 15 procent av barnen mellan tio och tolv år tydliga tecken på stress. Och i en undersökning vid några gymnasieskolor i Stockholm rapporterades var tredje elev besväras av stressymptom såsom trötthet, huvudvärk, magont och sömnproblem. Trenden är tydlig. Barn och unga mår sämre. Stress och trötthet tar sig olika uttryck: Sunkig självkänsla, ständiga skärsår, självsvält, slagsmål, självmord. Detta är en av 2000-talets kanske största rättvisefrågor: Rätten för varje person att må bra och trivas med sig själv. Precis som man är! Det är en lyx få förunnad.

Den svenska tandvården skulle kunna stå modell för arbetet med att förbättra den psykiska hälsan bland barn och unga. Det handlade min krönika i Folkbladet om igår.

Syrrans pris från Kulturrådet! Och inflyttningsfest i Halmstad

2008-02-11T09:51:00.000+01:00

Syrrans och Pontus' vernissage i helgen var välbesökt. Och väldigt trevligt. Deras Artist's Book var cool och Pontus tavlor mycket personliga. Lätt att komma ihåg och fina att tänka på. Fick också se syrrans bok Bekännelse på Landbrogatan för första gången - amazing! Min syrra är en grym poet. Och igår fick hos pris av Kulturrådet!!! Här kan du läsa motiveringen. Här kan du läsa mer om henne. Och här. Och här i Arbetarbladet, en artikel som jag tycker visar mycket av varför min syrra är så grym.

Efter vernissagen i lördags for jag till Rasmus' och Rebeccas inflyttningsfest i Halmstad, fabolous! Väldigt trevligt. Alltid lika kul att träffa gamla vänner, och lära känna nytt folk. Rebeccas bakkonst imponerade särskilt! Har aldrig ätit så goda chokladkakor förut.

Massi Fritz är hjälte

2008-02-05T07:30:00.000+01:00

Hon är lika klar och tydlig varje gång hon framträder. Elisabeth Massi Fritz är modig och klok. Tänk om svenskt rättsväsende var lika modigt som hon. Och kraftfullt. Hon var på SVT imorse - jag hoppas att regeringen Reinfeldt lyssnade och agerar.

Välkommen på vernissage med Carle och Naraghi

2008-02-04T10:07:00.000+01:00

Galleri Viktoria visar Pontus Carles konst och Mariam Naraghis poesi. Varmt välkommen till öppningen av vernissagen lördagen den 9 februari kl. 12.00-16.00.

Pontus Carle har ateljéer i Berlin, Paris och skånska Vejbystrand. I somras påbörjade han en utställningsserie, Step Out, i Ronneby konsthall som i höstas fortsatte till Sörmlands museum, Nyköping, och till våren ska vidare till New York.På galleri Viktoria visar han en av dessa skulpturer som hör till Step Out, men också prov på keramikarbeten, målningar och en artist’s book där poeten Mariam Naraghi har skrivit prosafragment till hans originalgrafik.

Pontus Carle är representerad vid bland annat Newark Public Library Special Collection, New York, American Scandinavian Foundation, New York, Chase Manhattan Bank, New York, Musée Bertrand Chateauroux, Musée de la Roque d´Anthéron, Bibliothéque National, Paris, Kungliga Biblioteket, Stockholm, Klingspor Museum, Offenbach, Stiftung Preussischer Kulturbesitz/Kupferstichkabinett, Berlin, SMPK/Kunstbibliothek, Berlin.

Mariam Naraghi, Oskarshamn, har arbetat som journalist på bland annat Barometern, Arbetarbladet och Sydsvenskan. Nyligen tilldelades hon Växjö universitets författarpris för debutsamlingen Bekännelse på Landbrogatan.

Galleri Viktoria utsågs 2006 till Göteborgs bästa galleri (Nöjesguiden januari 2007) www.galleriviktoria.com.

Varmt välkommen.

Kurdgala, kriskommunikation, kompisar. Och omarrangeranden i SAP.

2008-02-04T09:25:00.000+01:00

Grattis Serbien! Blev så glad när jag tidigt imorse hörde om valresultaten från de serbiska valen igår! Både högt valdeltagande och välkommet resultat! Bra jobbat DS! Är glad för kompisarna i DS' skull. Tänker särskilt så klart på Milan som var den första jag lärde känna från DS för några år sedan. Vi träffades första gången i Rumänien 2004 och hans engagemang för fred och rättvisa är av den sorten att det verkligen smittar av sig.

De senaste veckorna har varit spännande och innehållsrika. Saker som avslutats och annat som påbörjats. Är klar med min uppsats. "På lika villkor? Kriskommunikation inom politik och finans." Riktigt kul att skriva uppsats faktiskt. Använde mig av "The Politics of Crisis Management" av Boin et. al. för att undersöka kriskommunikation kopplat till en aktörs trovärdighet. För politiska aktörer i förhållande till finansiella aktörer. Gjorde det genom en fallstudie av Carnegie från den 8 maj till den 8 oktober 2007. För er som inte läst "The Politics of Crisis Management", gör det. Mkt användbar!

Och nu har D-kursen på fhs börjat. Politisk Psykologi först ut. För ett år sedan började jag plugga igen efter att ha jobbat några år, på partistyrelsen bland annat. Längtade då verkligen efter att studera igen och göra klart min examen. Samma känsla nu. Fantastiskt. Och så är det kul att flera från C är kvar på D nu på fhs. Bådar för en rolig vår.

I slutet av januari var Mats och jag på årets kurdgala! Riktigt bra arrangemang på Södra Teatern bara ett stenkast från min lya. Det arrangerades av KRG (Kurdistan regional government) Özz Nujen ledde galan och gjorde det galant. Det var en fin blandning av olika inslag av musik med bland annat Dilba, sport, utdelningar, konst, film. Vackert! Och en massa bra humor från Özz - har är sjukt rolig. På minglet efteråt träffade jag på Zana. Äntligen! Och också andra fina vänner. Särskilt roligt med galan var så klart att få vara i ett sammanhang där alla tror på den kurdiska saken och kurders rättigheter. Eftersom det knappast är fallet i alla sammanhang vi befinner oss i, var det energigivande att vara bjuden till kurdgalan. Tack!

Har sett Olles pärons fina lägenhet. Påminner om Mormor och Morfars gamla, fina hus hemma i Oskarshamn. Och så har jag träffat Bella och Alex på årets hittills godaste, och klokaste, lunch. En fördel med att bo i Sthlm är att man har nära till en massa människor man tycker om. Och så frukosterade jag med Micke och Carro häromveckan. Bara det är ju lyxigt.

För en knapp vecka sedan arrangerade Lena Hallengren och jag, tillsammans med Forum för Energi och Tillväxt, ett möte om säkerhetspolitik och energi. Det gav spännande information från gästtalarna. Flera bra frågor också från publiken av både riksdagsledamöter och andra medlemmar. Kommer vara en en viktig del av rådslagsarbetet! Har ju implikationer för både Klimatgruppen där Lena ingår, och i Vår värld.

Har också träffat Svenska Freds som ville träffas för att diskutera socialdemokratisk försvars- och säkerhetspolitik. Renderade i intressanta diskussioner och tänkvärda frågor.

Dagen i Luleå var också lika kul som vanligt. Luleå är toppen! Helt klart en av mina topp-fem-städer. Partiet och SSU:arna hade arrangerat ett riktigt bra öppet rådslagsmöte och det blev bra diskussioner. Minns särskilt förslaget om att - istället för att skrota EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) - utvidga den så att FLER länder får delta. Spännande tankeövning tycker jag.

Spännande tankeövningar har också de senaste veckornas omarrangeranden inom arbetarrörelsen gett. Har fått frågor om mina synpunkter på detta - och visst finns det nog en del att säga. Återkommer till det i snart kommande kolumner.

Hos Forum Syd och FUF, och Joel

2008-01-20T07:34:00.003+01:00

Igår arrangerade Forum Syd och Föreningen för Utvecklingsfrågor en temadag för studenter som vill engagera sig, till exempel genom att göra praktik, i olika organisationer. Rubriken var Att arbeta för en rättvis värld. Inbjudna var en rad föreningar och förbund som arbetar internationellt. Fältbiologerna, RFSU, och en mängd andra deltog med informationsbord och diskussioner. Cirka 60 deltagare kom på temadagen. Jag var där och inledningspratade. Om hur vi kan göra världen mer rättvis, och hur engagemang och organisering förändrar samhället vi bor i. Jättekul att få medverka!

Igårkväll hade Joel fest i sin fina nya lägenhet. Och han har världens finaste skrivbord. Fullt med folk överallt och det var en perfekt blandning med folk. Härligt att träffa vänner man inte sett på ett tag.

Nu ska jag till Luleå! Idag har arbetarekommunen där internationellt rådslag och har bjudit in medlemmar och allmänhet och organisationer i Luleå till diskussioner om socialdemokratisk global politik. Ska bli kul!

Lyckat Zapateromöte

2008-01-18T10:58:00.000+01:00

Fotografernas kameror blixtrade ikapp. På scenen stod FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon och de spanska och turkiska premiärministrarna Zapatero och Erdogan. I tisdags i Madrid öppnade de tillsammans med shejken av Qatar det första forumet av FN:s Allians av Civilisationer. Applåderna dånade.

Madridforumet varade i två dagar. Bland deltagarna syntes fredspristagaren Shirin Ebadi, Finlands president Halonen, Jordaniens drottning, persiska mullan Abtahi, författaren Soyinka och patriarken av den etiopiska ortodoxa kyrkan. Och många fler från olika sektorer i samhället och från världens alla hörn. När jag satt där i bänkraderna och applåderna dånade tänkte jag att detta - att fler tillåts delta i FN - är nog just vad som behövs. Det skriver jag om i dagens kolumn i Östran.

Med Zapatero i Madrid

2008-01-13T22:12:00.000+01:00

På tisdag inleds en av årets viktigaste konferenser. ALLIANCE OF CIVILIZATIONS årliga forum som Zapatero, Erdogan och Ban Ki-Moon står som värdar för. Det samlar politiska och religiösa ledare från hela världen och det är ett imponerande program som väntar.

Medverkar gör bland annat, förutom José Luis Rodrígues Zapatero, Recep Tayyip Erdogan och Ban Ki Moon, även Shirin Ebadi, Jorge Sampaio, prins Karim Al-Husseini, Malaysias premiärminister Dato Seri Abdullah bin Haji Ahmad Badawi, Kjell Magne Bondevik, H.H. Mozah bint Nasser al Missned (Chairwoman, Qatar Foundation for Education, Science and Community Development), Javier Solana och Sloveniens president Danilo Turk.

Ska bli spännande att få delta! Jag är väldigt glad över inbjudan från de spanska arrangörerna för att medverka på en av konferensens workingsessioner. Kul! Imorgon bär det av till vackra Madrid och särskilt sköna Banco de España inte långt från Retiro.

Middag med General Mahmoud Sangawi

2008-01-11T13:12:00.000+01:00

Situationen i Irak är allvarlig. Våldet tar sig stor plats. Bomber, tortyr, tillfångataganden, illdåd. Det gör att rädslan och fruktan grasserar.

Men: Situationen är inte hopplös. Irak kommer att bli ett fredligt och demokratiskt land. Människor längtar efter att få leva i fred, frihet och demokrati. Det är denna längtan som gör att våldet aldrig vinner.

Igår åt jag middag med Mahmoud Sangawi. Han tillhör det verkställande utskottet för PUK (Patriotic Union of Kurdistan) och är President Jalal Talabanis ansvarige Peshmergachef. Sangawi är general och har varit aktiv i Peshmergan sedan 70-talet. Han arbetar nu bland annat med skapandet av en irakisk regional bataljon, i norra Irak, det vill säga i de irakiska delarna av Kurdistan.

Tillsammans med Shoresh Rahem träffades vi och hade en lång och intressant diskussion om läget i Irak, i de kurdiska delarna, om försvarsfrågor och - naturligtvis - förusättningarna för demokrati i området.

Särskilt interssant var det att få ta del av hans resonemang om de skilda förutsättningarna för en rörelse som peshmerga jämfört med ett statligt försvar. De lagliga, materiella, strategiska och disciplinära förutsättningarna är värda att belysa och här kan utvecklingen i norra Irak samt hela landet, lära oss en hel del. Något som också kan vara till nytta för andra länder och i internationellt fredsarbete.

De kurdiska delarna av Irak har fått utstå en lång rad, obeskrivbara grymheter genom historien. Inte minst i modern tid under Saddam Hussein. Bombningar, kemisk stridsföring, tillfångataganden av hundratusentals kvinnor som blivit offer för slavhandel och sålts som fruar till män i andra länder. För att Irak ska kunna läka och komma vidare krävs en rejäl försoningsprocess. Och det är svårt att inte låta bli att tänka på Sydafrika och Desmund Tutus försoningsarbete, även om Irak måste finna en modell som passar just Irak.

Det är också intressant att notera militärens olika roller för demokratiutveckling i olika länder. I Sverige var militären, försvaret, länge en angelägenhet som styrdes och kontrollerades av överklassen och adeln. Och kungahuset så klart. Militären symboliserade inte demokrati och folkets frihet. I Irak är läget annorlunda. I en miljö präglad, genomsyrad, av fundamentalistiskt våld - där antidemokratiska krafter utnyttjar våldet för att slå mot människors rättigheter - krävs ett försvar som kan försvara en demokratisk utveckling. Det är ingen enkel situation. Men inte heller omöjlig. Demokratin är fredlig till sin natur. Den både kräver fred och skapar fred. Demokratin är också den enda styrelseform som kan förmå lösa konflikter fredligt. Något som allt för sällan diskuteras. Men hur gör man när krafter motsätter sig demokratin genom våld? Då måste demokratin försvara sig. Militärt försvar är inte alltid nödvändigt, men ibland är det det. Andra världskriget var ett sådant exempel. Hotet från Hitler behövde bemötas med militära medel.

Den irakiska militärens roll för en demokratisk utveckling skiljer sig därmed från till exempel den svenska militärens roll för den demokratiska utvecklingen i Sverige för cirka hundra år sedan. Diskussioner och utbyten kan fördjupa kunskapen om vad detta innebär och vad vi kan lära av det för den svenska försvarsomställningen. Folklig förankring torde vara ett nyckelord i denna diskussion.

Sverige och EU behöver arbeta mer med Irak. Inom politiken, försvaret, näringslivet och civila samhället. Både Europa och Irak skulle ha mycket att vinna på detta. Ett första, och viktigt, steg är att alla EU-länder öppnar konsulat eller ambassader i Irak. Sverige borde göra det på en gång! Det skulle förenkla för bland annat organisationer, skolor och företag att samarbeta med irakiska organisationer, skolor och företag. Till exempel.

Mahmoud gav mig en bok han skrivit. Den handlar om hans liv, kampen för demokrati i Irak och för kurdernas rättigheter, om hans liv i Peshmerga och om hans vänner. Boken är på kurdiska men arbetet med att översätta den till svenska har påbörjats. Lyckans det bokförlag som får möjlighet att ge ut den!

Premiär i NSD!

2008-01-09T11:03:00.000+01:00

Hela klassen längtade ut när vår sista gymnasietermin startade. Det var sju år sedan. Studenten var äntligen inom räckhåll.

Vi kunde nästan känna doften av syrenerna som brukar slå ut lagom till skolavslutningen. Livet var fullt av prat om slutprov, studentkläder och framför allt: Vad som skulle hända sen. Hela världen låg framför oss och inga moln fanns på himlen. Nästan. Det fanns en sak som oroade. Inte så att vi låg sömnlösa, men som kändes kuslig. Som en potentiell katastrof: George W. Bush hade just valts till amerikansk president. Magkänslan sa att det inte var bra.

Det - och om vad som hände sedan - skriver jag om i min första krönika i NSD idag.

Känns stort och roligt att få skriva hos NSD - Norrländska Socialdemokraten. Det är en tidning med stolt historia och spännande framtid. NSD grundades 1918 och är i dag Norrbottens största dagstidning, och den största svenska tidningen norr om Uppsala.

Jul året om, boktips och kaféism

2007-12-30T09:53:00.000+01:00

I juletider gör man sånt som är viktigt. Träffar familj och vänner. Man har liknande rytm, gör typ samma saker, och allra viktigast - man är på samma plats. På det sättet kunde det få vara jul oftare. Så att vi oftare synkroniserades ihop.

Juldagarna hemma var just så. Många människor jag saknat fanns där. Först träffade jag Valle och Mariam och Pierre. Och så Mamma och Göte så klart, som gjort så fint i sina lägenheter och gjort en massa god mat. Stefan och jag tog en lång promenad och fikade sedan med hans föräldrar, de har ett så fint hem. Och så goda lussebullar de bakat. Hemma i Oskarshamn var också kära Charlotte. Och när vi sågs fick jag - för första gången - träffa Ignacio, som lämnat sitt jobb som advokat i Argentina, och sin lägenhet i centrala Buenos Aires, för att flytta hit. Modigt, och bra, tycker jag. Att träffa Charlotte var lika härligt som vanligt och diskussionerna med Ignacio var intressanta. Om Peron, Chavez, Argentina och annat viktigt. När de kom hem till oss hade de också värsta överraskningen med sig, Martin! Kändes som hundra år sedan vi sågs, men vi sågs nog - räknade vi ut - i förrförra valrörelsen. 2004. Dagen efter gick vi alla fyra, och tillsammans med Mamma, på julaftonens midnattsmässa i Stadskyrkan. Har aldrig gått på deras midnattsmässa förut, har tidigare varit i antingen Döderhult eller Missionskyrkan, men Stadskyrkan var verkligen grejt. Prästens (Mats-Ola) predikan var riktigt, riktigt bra. Satt som en smäck. Och så var det så roligt att Stefan medverkade! Han var den där som bar korset längst fram i det där tåget som prästen går sist i. När Stefan blir klar präst kommer han bli en så bra präst. På julafton - på dagen - träffade jag också fina Sofia. Allt var som förr, när hon och jag och Jenny sågs varje dag. Fantastiskt med människor man har gjort så mycket med, känner genom åren, och som - när man ses - känner den där härliga precis-som-vanligt-känslan med. På julafton fyller ju också Toggan år. I år fyllde han 70! Vi talades vid när jag var hemma. Torgny Nilsson som lärt mig en hel del om livet. Om arbetarrörelsen. Om att stå upp för det man tror på, och om att vara sig själv. Så mycket vi har gjort ihop. Han är trygg och cool och alla borde få ha en Torgny i sitt liv. Julen är en bra tid på året om man får ha vänner och familj nära.

Vill tipsa om några böcker som fyllt mina dagar också:
The Politics of Crisis Management - Public Leadership under Preassure, av Boin et al.
Krishantering på Svenska, av Sundelius et al.
Och så klart klassikern Essence of Decision - Explaining the Cuban Missile Crisis, av Allison och Zelikow

Träffade Zoran igår. Roxy var knökat så Underbar blev platsen. Lika kul som sist vid lussefikat. Idéerna överväldigar en ibland och puffar en fram och tillbaka. Det är i sådana tillfällen man känner sig rikare än, ja, typ Kung Krösus. Sedan, på Kammarkaregatan där hans kompis vände skivor, var det dags för KAFÉISM. Och sidan har växt sedan jag kollade sist. Snyggt!

Ett år efter Wild'n Fresh: Fackets svagheter blottades

2007-12-21T09:16:00.000+01:00

Facket behövs. Och facket behöver förändras. Det handlar min Östrankolumn om idag.

Trycket mot facket ökar. Nyligen kom EG-domstolens utslag om blockaden i Vaxholm. Fackförbundet Byggnads kritiseras och domstolen ifrågasätter viktiga delar av den svenska modellen. Samtidigt har försämringarna i a-kassan och dyrare fackavgifter lett till stora medlemstapp för många fackförbund. Tillsammans utgör EU-medlemskapet, globaliseringen och regeringsskiftet de tre kanske viktigaste orsaker till att trycket på facket har ökat.
Det måste hanteras. För behovet av en stark fackföreningsrörelse bara växer. Därför måste facket våga ta sig an dagens utmaningar utifrån hur verkligheten ser ut. Då duger det inte att leva kvar i det förgångna.

Här har facket lite att stå i. Det visar en närmare titt på Hotell och Restaurangfackets blockad av salladsbaren Wild'n Fresh i Göteborg. Den inleddes för ett drygt år sedan. Och fick stor nationell uppmärksamhet. Fackets blockad av salladsbaren var fullt legitim och riktig. Och dessutom viktig! Men därmed inte sagt att den var välskött. Sett i backspegeln uppvisade facket vissa svagheter. Det handlar min Östrankolumn om idag.

Mötet igår, religion och politik

2007-12-20T20:07:00.000+01:00

Mötet igårkväll var verkligen toppen! Det är sällan vi diskuterar religion och tro inom ramen för våra politiska diskussioner i socialdemokratin, och därför var det extra spännande att få delta på Broderskaps Stockholmsdistrikts julavslutning. Mycket bra att Broderskap valt att fokusera på den fråga i vårt internationella rådslag som just rör relationen mellan religion och politik.

Flera intressanta trådar kom fram och jag hoppas vi ska fortsätta prata mer om det här. Om religionens roll för människor. Som konfliktlösare, som inspiration och som batteriladdare. Om hur religion och politik hör samman. Hur religion och partipolitik däremot är svårare att kombinera. Vad vår roll som socialdemokrater och kristna är. Det var roligt att få höra på de andras resonemang och tankar, och att få lära känna nya partikamrater! Att sedan få promenera hem till Söder tillsammans med Olle var en god avslutning på en god dag.

Idag när jag gick till och från FHS tänkte jag en hel del på gårdagskvällens möte och diskussioner. Jag är säker på att jag kommer fortsätta fundera på det.

100 år i Örebro och politisk religionsdiskussion hos Broderskap

2007-12-19T09:19:00.000+01:00

100-årsjubileumet i Örebro, med partidistriktet där, var verkligen lyckat. Bra val av dem att satsa på ett stort framtidskonferens med flera olika seminarium. Diskussionerna i vårt seminarium var mycket intressanta. Tillsammans med Lena Hjelm-Wallén och Ardalan Shekarabi deltog jag i en panel modererat av Håkan från Nora. Temat var Framtidens demokrati, och tillsammans med deltagarna diskuterade vi mycket hur demokratin och politiken i EU kan utvecklas och vårt förhållningssätt till det, vi pratade om global demokrati, facklig kamp för demokrati och en hel del annat. Väldigt spännande!

Ikväll ska jag till Stockholms Broderskapsdistrikt för att medverka på deras julavslutning. Rubriken för mötet är ”Hur ser du på relationen mellan religion och politik?” De skriver i sin inbjudan: Det lackar mot jul! Adventstid blir också en tid då vi broderskapare i Stockholms stad får chans att diskutera viktiga internationella frågor. Relationen religion och politik står högt på den internationella dagordningen – och numer också vårt eget partis. En del beskriver motsättningarna i världen som konflikter mellan religioner. Stämmer det? Vad ska vi göra för att motverka fördomar och politisk splittring baserat på religion?

Ska bli roligt att få diskutera detta tillsammans med deltagarna och Olle Burell och Joe Frans som också är inbjudna som medverkande.

Erdogan får betala 15 öre i skadestånd...

2007-12-14T20:21:00.000+01:00

Mycket Kurdistan är det nu:

1. Bilder och text om utdelningen av Rebells fredspris till Shoresh Rahem, hos Beyan.net
2. Kolla in s. 136 på Text-TV: Erdogan tvingas betala 15 öre i skadestånd. Du kan också läsa om det här hos svt.
3. Beyan har också publicerat min artikel i Tiden. Kul tycker jag.

Ska iväg snart med Shoresh och Suk igen. Och imorn far jag till Örebro på Socialdemokraterna i Örebro läns 100-årsjubileum. Ska delta i panelen för seminariet Framtidens demokrati. Ser jag fram emot.

Artikel om kurdernas rättigheter i Tiden

2007-12-13T19:35:00.000+01:00

Ett nytt nummer av Tiden har kommit. Jag har skrivit en artikel om Kurdistan, socialdemokratin och kurdfrågan i den. Klistrar in den här nedan.

Har lussefikat med Zoki och haft möte med Janne idag, tankar på helspinn och massa kul grejer på gång. Decembermörkret må vara här precis utanför fönstret, men det känns fjärran.

* * *

Kurdernas rättigheter – vårt ansvar

Den senaste tiden har kurdfrågan seglat upp på den internationella dagordningen som ännu en fråga som hotar en fredlig utveckling i Mellanöstern. Frågan har aktualiserats av att Turkiet säger sig ha tröttnat på PKK:s våldsaktioner som påstås bedrivas inifrån norra Irak. Ett område också känt som de irakiska delarna av Kurdistan, styrt av Kurdistans regionala regering. Det kurdiska självstyret i norra Irak har länge retat Ankara eftersom det skapat rädsla för att kravet om kurdiskt självstyre i Turkiet därmed ska få ökad legitimitet. En del bedömare menar att detta är det verkliga skälet bakom turkarnas vapenskrammel och att PKK bara används som svepskäl. Missnöjet ställer till det för USA som hittills förmått klara balansakten att behålla både kurderna i norra Irak och turkarna som viktiga amerikanska allierade i regionen. Dagens läge försvårar detta.

Aktuell fråga
Kurdfrågan är av uppenbar känslig karaktär. Men det är inte första gången kurderna hamnar i kläm. Förtrycket av kurderna har pågått under lång tid och tagit sig avskyvärda uttryck. Idag är det fyra länder som har kontrollen över Kurdistan – Turkiet, Iran, Irak och Syrien. De har genom historien fört en förkastlig assimilerings- och utrotningspolitik som inneburit allt från förbud att tala kurdiska till hård krigsföring mot kurder och bombräder mot kurdiska byar. Förtrycket pågår fortfarande. Både amerikanare och ryssar har från och till använt kurder som strategiska allierade för att uppnå sina syften i olika konflikter i regionen. Första världskriget och det senaste Irakkriget är två exempel. Och genom att ställa skilda kurdiska grupper mot varandra har kurderna hållits nere och utan verkligt inflytande. Det gör dagens situation både intressant och annorlunda. För första gången på länge har kurder en reell förhandlingsposition med möjlighet att påverka utvecklingen. Även om det fortfarande är långt kvar till kurdisk enighet utgör kurdernas erkända och demokratiska ställning i Irak en god förutsättning för att hävda folkgruppens rättigheter. Dessutom visar den relativt stabila utvecklingen i norra Irak hur kurderna kan vara en viktig del av demokratiarbetet i Mellanöstern. Vi socialdemokrater måste gå i bräschen för att Sverige, EU och FN aktivt ska stödja kurdernas rätt till frihet och demokrati.

Uppgiften är lika viktig som komplex. Förtrycket av kurderna befinner sig i olika nationella kontexter och slår an olika strängar i de fyra stater som berörs – Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Både ifråga om andra grupper i samhället, naturresurser och det övergripande auktoritära styre som präglar regionen. Behovet av nationella försoningsprocesser är uppenbar. Förtrycket av kurderna, samt kurdernas kamp för frihet, har skapat djupa sår hos befolkningen i alla fyra länder. Kurdfrågan får dessutom konsekvenser långt utanför de fyra direkt berörda staterna. Inte sällan påverkas andra länder i regionen av sina grannars politik vilket leder till att de i sin tur tycker sig ha rätt att ”påverka tillbaka”. Vidare formas frågan av världssamfundets tystnad. Både FN och dess föregångare NF, upplevs ha ignorerat kurdernas rättigheter vilket minskat förtroendet för dels FN, dels folkrätten. Det skapar ytterligare svårigheter. Ändå är frågan knappast omöjlig. Vad människan har skapat kan människan förändra, som FN:s förra generalsekreterare Kofi Annan sa. Alla människor har rätt att få sina mänskliga rättigheter respekterade, det gäller också kurderna. Det finns därför inget alternativ till att försöka lösa dagens uppenbart ohållbara situation. Jag är övertygad om att socialdemokratin i allmänhet, och svensk samt europeisk socialdemokrati i synnerhet, kan spela en avgörande roll. Det är en dubbelsidig uppgift. Dels handlar det om att våga ta i frågan om kurdernas rättigheter. Dels handlar det om vem som ansvarar för vad.

Alla har samma mänskliga rättigheter
Alla människor har samma mänskliga rättigheter. Fastslagna i FN:s allmänna deklaration från 1948. Det gäller också kurderna. Oavsett vad man tycker om ett framtida Kurdistans självständighet, går kurdernas mänskliga rättigheter inte att ifrågasätta. För att komma till rätta med de fyra berörda staternas förakt för mänskliga rättigheter måste arbetet med detta stärkas i hela Mellanöstern. Det handlar om allt från yttrandefrihet till rätt till jobb. Här har vi socialdemokrater mycket att bidra med. Tillsammans med våra systerorganisationer i världen – inte minst de i regionen – bör vi storsatsa på detta. Mellanösterns folk har rätt till demokrati precis som alla andra.

Men vi ska inte blunda för diskussionen om ett självständigt Kurdistan. Den reser frågor om nations- och statsgränser, försoningsprocesser och nya dilemman. Det europeiska integrationsarbetet kan lära oss mycket om detta. Genom uppbyggandet av en gemensam europeisk demokrati har statsgränserna blivit mindre intressanta. Samtidigt har folkgrupper – som till exempel de i flera länder utspridda ungrarna – kunnat samlas inom ett och samma demokratibygge: EU. EU:s framväxt visar att statsgränser kan komma att spela en underordnad roll i framtiden. Vi svenskar, och nordbor, har också särskilt erfarenhet av dessa frågor. Kurdfrågan tål nämligen att jämföras med samefrågan. Liksom Kurdistan ryms Sápmi, det samiska namnet på Sameland, inom fyra stater: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. För att ta Sverige som exempel förde svenska myndigheter långt in på 1900-talet en förkastlig politik gentemot samerna. Genom olika lagar, allt från 1673 års Lappmarksplakat till 1886 och 1928 års Renbeteslagar, har samerna förtyckts. De hade varken chans att fortsätta leva enligt traditionen eller bli en naturlig del av svenskt samhälle med möjlighet att behålla och utveckla sin kultur. Genom 1900-talets lagstiftade Lappväsende, med så kallade lappfogdar och lapptillsynsmän, fångades samerna i en svår situation. Först 1971 års nya rennäringslag präglades av en ny tids synsätt. De senaste decennierna har lett till ytterligare förbättringar bland annat i och med inrättandet av Sametinget 1992.

Samefrågan lär oss att även svåra dilemman, traditionella fördomar, och brist på förtroende mellan parter i en konflikt, går att komma till rätta med genom demokratiska samtal och respekt. Fortfarande uppkommer konflikter men sättet att hantera dem är diametralt annorlunda jämfört med för bara ett sekel sedan. Både detta och det europeiska samarbetet kan hjälpa oss handskas med frågan om kurdisk självständighet. En fråga som inte kan ignoreras. Men för att nya konflikter och förtryck inte ska uppstå är demokrati en förutsättning. Kampen för mänskliga rättigheter måste stå högst upp på dagordningen.

Ett gemensamt ansvar
EU bär ett särskilt ansvar för fred och frihet i Kurdistan. Mellanöstern är vår direkta granne och europeisk utrikespolitik måste inriktas på att mänskliga rättigheter i regionen ska respekteras. Unionen har dessutom en unik möjlighet att påverka. Framför allt genom sina direkta relationer med respektive land, som inte minst inkluderar handelsförbindelser. Vi socialdemokrater måste – genom vårt Europeiska Socialdemokratiska Parti och Socialistguppen i Europaparlamentet – förmå EU att ständigt stå upp för mänskliga rättigheter och demokrati i Mellanöstern. Särskilt i sin relation med Turkiet har EU möjlighet att påverka landets förhållande till sina kurdiska medborgare. Turkiet bör bli medlem i EU, men det kan ske först efter att alla medborgare i Turkiet – också kurderna – respekteras. EU måste dessutom förmå FN att ta ansvar för kurdfrågan. Dels för att de mänskliga rättigheterna kränks, dels för att frågan riskerar hota internationell fred och säkerhet. Kurdfrågan är tätt sammankopplad med hela Mellanösterns framtid. Utan en fredlig och demokratisk lösning av kurdfrågan kommer oro och orättvisa fortsätta att prägla regionen. Kurdfrågan är inte den enda konflikten att lösa, men det är en av dem. Det är inget tvivel om att saken hör hemma i FN:s säkerhetsråd. Men genom historien har FN och dess föregångare Nationernas Förbund svikit kurderna. Det visar särskilt det uteblivna resultatet av fredsfördraget i Sevrès som undertecknades efter första världskriget och innebar att det ottomanska imperiet skulle delas upp i ett antal nya statsbildningar. Särskilt tre artiklar är intressanta: 62: Inom ett halvår efter fördraget skall förberedelser vara igångsatta för bildandet av ett kurdiskt område med lokal autonomi. Inom detta område skall assyriers och andra etniska och religiösa minoriteters rättigheter garanteras. 63: Den ottomanska regeringen accepterar och verkställer inom tre månader förslagen från de kommissioner som skall utarbeta rekommendationer i enlighet med artikel 62. 64: Om en majoritet av den kurdiska befolkningen inom det autonoma området efter ett års tid framställer önskemål till NF om självständighet från Turkiet, skall Turkiet släppa alla sina krav på området. Detta under förutsättning att NF:s råd anser kurderna kapabla självständighet.

Fredsfördraget ledde inte till någon förändring. I 1923 års fredsfördrag i Lausanne, där turkarna hade en starkare position än 1920, nämns inte ett ord om bildandet av ett Kurdistan eller om kurdernas rättigheter. Kurderna hade bidragit till att stärka turkarna i förhållande till de övriga européerna på grund av löften från turkarna att ett demokratiskt Turkiet med respekt för minoriteter skulle bildas. Historien har visat att det aldrig skedde.

FN är den bästa organisation vi har för att förmå säkra internationell fred och säkerhet. Därför måste FN agera. När inte FN gör det riskerar någon annan hantera frågan och då blir det inte lika bra som när världens länder gör det inom ramen för folkrätten. Om än en utvecklande folkrätt. EU måste ständigt bidra till att stärka FN och folkrätten. Vi socialdemokrater bör därför kräva att EU inom ramen för FN:s säkerhetsråd initierar en samlad diskussion om kurdfrågan.

Dagens turbulens kring kurdfrågan manar till eftertanke. Den visar hur farlig situationen i Mellanöstern är på grund av förtrycket av kurderna. Både farlig för regionens befolkning och för hela världen. Frågan om kurdernas rättigheter är lika känslig som viktig. Vi socialdemokrater är ju övertygade om vikten av mänskliga rättigheterna, demokrati och fred. Därför är det vår uppgift att stå upp för det. Överallt i världen. Också i Kurdistan.

Laila Naraghi
Studerar vid Försvarshögskolan och är ledamot i socialdemokraternas rådslagsgrupp Världen/Utrikespolitik

Världens bästa fredsprisvinnare!

2007-12-12T09:18:00.000+01:00

I måndags var jag på utdelningen av Rebelles Fredspris. For dit tillsammans med finaste Suk och Shoresh, i deras nya bil. Lyxigt! Inne på Subtopia var det fullt av gäster och ljus och färg och musik. Och vi bjöds på värsta föreställningen av Moulin Noir. Fantastiskt! Så himla rolig. Farid Mädjé var konferencier och ledde oss genom kvällen som bjöd på flera spännande överraskningar - och god mat också så klart.

Sedan kom prisutdelningen. Först delades Inre Fridspriset ut av Unni Drougge, sedan Rebells artistpris av Erik Rosales. Därefter var det dags för Rebells Fredspris. När motiveringen lästes upp blev jag tårögd, och glad, och pirrig och stolt över....... SHORESH RAHEM!!! Han fick priset för sitt arbete för fred och frid för unga människor i Kurdistan, sitt arbete med ungdomscentrat de byggt upp och för sitt otroliga engagemang som imponerat på människor runt om i vårt samhälle och i världen. Och som motiveringen sa (typ så här); Ett engagemang för fred som varken krig eller bidragsstrukturer kan knäcka.

Sukran hade vetat om det men inte sagt det till någon. Måste vara riktigt svårt att hålla på en sådan hemlighet :)

Wow, wow, wow! Trots att det nu är över ett dygn sedan utdelningen är jag fortfarande jätteglad! Jag har världens bästa vänner.

Kvällen avslutades med föreställning av Sirqus Alfon, och disco med DJ:n i Moulin Noir. Ajajaj!

Varför fegar Försvarsberedningen?

2007-12-10T13:18:00.000+01:00

Rätt ord ur rätt mun spelar roll. Inte minst i internationell politik. Därför är Försvarsberedningens feghet ifråga om morden av journalister och kritiker i Ryssland oroande. Det handlar min krönika i Folkbladet om idag. Istället för att kalla saker vid deras rätta namn tassar beredningen runt frågan. Illa!

Helgens ECOSY-möte i Lissabon

2007-12-09T19:50:00.000+01:00

Kom hem från Lissabon för några timmar sedan. Vi hade möte med ECOSY:s byrå över helgen (byrån samlar en representant från varje av ECOSY:s ca. 40 medlemsorganisation ECOSY). Många och bra diskussioner. Inte minst med anledning av ESP:s rådslagsarbete inför det valmanifest som nu håller på att arbetas fram. Jag och Hristo från Sofia (också han vicepresident i ECOSY) ledde diskussionen i arbetsgruppen som jobbar med ESP:s program om Europas roll i världen. Det som framför allt diskuterades var EU:s roll i arbetet för demokratisering av världen, kampen för MR, att den gemensamma jordbrukspolitiken måste förändras (eller kanske allra helst "Scrap CAP!") och hur EU ska förhålla sin i internationella frågor när det inte föreligger beslut från UNSC. Under helgen hade vi också Commission Meeting med kommissionen i byrån som jobbar med politiken som rör EU:s Gemensamma Utrikes och Säkerhetspolitik (GUSP/CFSP), där vi denna gång framför allt diskuterade Mellanöstern, EU-Afrika och Reformfördragets implikationer för EU:s Försvars- och Säkerhetspolitik. Jag leder den kommissionen tillsammans med Fransisco (som är ECOSY-vicepresident, boendes i Lissabon). Byråmötet antog också en rad resolutioner. Bland annat om Kosovo, om samarbetet EU-Afrika och om USA:s missilsystem.

Det var ett bra möte, härligt träffa alla, många spännande diskussioner och viktiga beslut för ECOSY:s politik och verksamhet. Intressant också - som alltid - höra uppdateringar om de senaste politiska utvecklingarna i de olika EU-länderna och från respektive lands socialdemokratiska rörelse. Pratade bland annat en god stund med våra franska kamrater. Som har val snart igen, lokalval till våren. Sinistra Giovanile (en av de två italienska medlemsorganisationerna) berättade om utvecklingen i moderpartiet (DS) som ju rätt nyligen gått samman med sitt samarbetsparti, något som innebär stora förändringar. Inte bara för italiensk politik. Utan för den socialdemokratiska rörelsen i landet. DS är ju det gamla italienska kommunistpartiet - ett av Europas förut största - som nu gått samman för att förmå förbättra italiensk politik och samhälle. Modigt!

Under helgen gästades vi också av portugisiska talare från ordförandeskapet och regeringen. Fokus var framför allt Portugals aktiva arbete för jämställdhet och mot diskriminering (de senaste åren har ett rejält lagstiftnings- och opinionsbildningsarbete genomförts av den socialitiska regeringen). Samt toppmötet mellan EU:s och Afrikas ledare som genomfördes bara några hundra meter från vårt möte. Mycket givande. Vi fick höra om hur mötet gick, inte minst ifråga om hur Mugabes närvaro påverkade.

Det är viktigt att toppmötet nu noga utvärderas. Och att de vackra orden om jämbördigt samarbete, mänskliga rättigheter och demokrati omvandlas till verklighet. Platser för möten för världens ledare är viktiga och rätt, men knappast tillräckligt. Nu gäller det att omsätta de vackra orden till handling!

Lissabon var varmt och härligt. På dagen sken solen. (Det var länge sedan man såg solen skina så där varmt och starkt.) Och nätterna var varligt ljumma. Extra kul var det så klart att få se Fransiscos - käraste Pakitos - fina lägenhet förut idag. Han har bara berättat om den tidigare. Stor, ljus rymlig, massa rum. Högt till tak och gammaldags, typisk sydeuropeisk. Väldigt vacker och högt belägen i ett hus med stilfullt trapphus. Tillsammans pratade vi om hur mycket vi saknade Laura. Finaste vännen Laura, som avgick som vicepresident på kongressen i våras efter sina två perioder i presidiet. Vi har rest, dansat, pratat, delat rum, skrivit, jobbat, städat, packat, mötat ihop. Laura; anledningen till att jag skaffade msn. Bara det! Nu bor och jobbar hon - mycket väl och mycket aktivt - inom politiken i Oviedo och Asturias.

Även om Lissabon är vackert och varmt och vänligt är Stockholm - mörkret till trots - inte så tokigt. Särskilt inte eftersom jag har Årets Rebellfest att se fram emot imorn.

Välkomna på julmingel!

2007-12-06T13:01:00.000+01:00

Välkomna på julmingel i Stockholm hälsar Arena! Har lovat lägga det här på min blogg, sprid vidare du också. Vi ses där!

* * *

Arenagruppens julmingel

Glögg. Böcker. Pepparkakor. Författare. Clementiner. Tidningar. Julmusik.

Onsdag 12 december kl. 16-19

Ta med kollegor, släkt, vänner och hälsa på hos oss på Drottninggatan 83, 2 tr, kod 8303. T - Rådmansgatan, gå upp Tegnérgatan.

Hjärtligt välkomna!

Vill du veta mer? Ring 08-789 11 66 eller mejla ann-louise.gustavsson@arenagruppen.se.

Kommentarer till Försvarsberedningen idag på seminariet

2007-12-04T16:06:00.000+01:00

För en stund sedan hemkommen från Folk och Försvars arrangemang med anledning av Försvarsberedningens rapport. Intressant! Dels så klart själva rapporten, dels försvarsberedningens respons på mina och de andra medverkandes synpunkter under dagens arrangemang.

I mitt anförande lyfte jag med anledning av rapporten, och inom ramen för programpunkten jag medverkade under, tre saker; om Ryssland, Gasledningen samt kurdfrågan.

Detta är mina tankar om det:

1: Utvecklingen i Ryssland.
- Försvarsberedningen berör inte det just genomförda valet, vilket kanske går att förstå med tanke på att det genomfördes i söndags. (Även om det självklart hade varit önskvärt att i alla fall mellan partierna nå samstämmighet ifråga om synen på valet och förberedelserna. Det är ju ändå något man känt till en längre tid.)
- Däremot är beredningens skrivning på sidan 34, sista meningen andra stycket förvånande. Beredningen skriver med anledning av Rysslands auktoritära utveckling: "Flera personer som vågat vara kritiska har omkommit under oklara omständigheter." Omkommit betyder enligt SAOL "dö i en olycka, förolyckas", och det är knappast vad man t.ex. kan kalla MORDET på Anna Politkovskaja. Det är anmärkningsvärt att beredningen inte vågar kalla saker vid deras rätta namn! Särskilt när bilagan som bifogats rapporten, men som beredningen inte står bakom gemensamt, använder ordet "mord" ifråga om detta.
- I ljuset av detta reses funderingar om varför beredningen inte vågar uttala sig mer om läget i Kosovo. Det nämns bara i en bisats. Trots att den 10/12 närmar sig med stormsteg. Det är inte alldeles märkligt att tankarna dras till att beredningen kan upplevas undfallande inför eventuell rysk irritation.
- Vidare är det intressant att notera hur beredningen talar om vikten av samordning mellan olika myndigheter och funktioner i samhället. I och med detta bör demokratibiståndets roll till Ryssland belysas, ett bistånd som är bestämt ska fasas ut. Ryska föreningar behöver stöd från omvärlden. Det tycks finnas en enighet mellan blocken, också sedan tidigare, om behov av att samordna bistånd och säkerhetsinsatser. Vad får detta för konsekvenser för Ryssland och för svenskt bistånd?

2. Gasledningen.
- Beredningen pekar ut vad de anser vara tre vägledande principer för Sveriges förhållningsätt till gasledningen genom Östersjön. a) strikta miljökrav b) ledningen ska underkastas European Energy Charter (EEC) c) transparans ifråga om ägande och drift av ledningen.
- Klokt tänkt i ett första skede. Rätt inriktning tycker jag.
- Men vad händer om det blir en konflikt mellan konsortiet och berörda länder? Enligt EEC finns då medlingsmekanismer som ska lösa konflikter mellan stater och mellan stater och företag. Frågan är då, hur ska det statskontrollerade NordStean räknas? Och om det går till konflikt, och frågan tas till International Court of Justice, vilken princip kommer att gälla? Inregistreringsprincipen (konsortiet är registerarat i Schweiz) eller aktieägarprincipen? Hur påverkar utfallet i Barcelona Traction Case? Det kan sätta Sverige i bekymmer, och andra länder också för den delen. Hur har beredningen räknat att detta påverkar?

3. Kurdfrågan
Ingenstans i rapporten, varken under avsnittet Mellanöstern eller avsnittet Europa, nämns detta vilket är märkligt. Frågan är brännande på den globala dagordningen. Inte minst med anledning av Turkiets agerande i förhållande till Irak. Än märkligare blir det i ljuset av den ganska rejäla genomgång som finns av läget i rapportens bilaga, varför har beredningen struntat i att beröra denna viktiga fråga i sin omvärldsanalys?

Beredningen svarade/kommenterade det mesta. Har antecknat ned och ska reflektera närmre kring vad som sas, och inte sas.

Vidare var de andra medverkande väldigt intressanta att lyssna till, till exempel UI:s direktör Tomas Ries, Bo Huldt från FHS och Annika Ström Melin. Återkomer till detta vid senare tillfälle, måste iväg på ett möte nu.

Om Försvarsberedningens rapport hos Folk och Försvar

2007-12-03T16:29:00.000+01:00

Imorgon släpper Försvarsberedningen sin rapport, ska bli intressant att läsa. Folk och Försvar arrangerar i samband med detta ett seminarium där bland annat Försvarsberedningens ordförande och ledamöter medverkar för att diskutera och kommentera rapporten. För dig som inte ska delta imorgon kan du i alla fall följa beredningens presskonferens via regeringens hemsida. Om du inför morgondagens rapportsläpp vill läsa Försvarsberedningens tidigare rapporter kan du också läsa det där. Jag tycker det ska bli väldigt intressant att medverka på seminariet.

Ny mailadress. Och upplysande försvarsdebatt

2007-12-03T13:10:00.001+01:00

Jag har skaffat ny mailadress:
laila.naraghi@gmail.com

Har gjort det medan jag sitter och följer försvarsdebatten i Riksdagen. SVT:s 24 Direkt är riktigt bra.

Debatten är rätt upplysande. I meningen att det ger en bild av den förvirringen som råder, och vad den innebär. Särskilt på vissa håll. Dessvärre är debatten inte lika upplyftande.

Frankrike och Italien i samma grupp

2007-12-02T12:57:00.001+01:00

Har följt EM-lottningen. Tänk er, Frankrike och Italien i samma grupp i slutspelet. Värt att hålla ögonen på.

Helgens rådslag och festligheter

2007-12-02T12:09:00.000+01:00

I fredags hade vi möte med rådslagsgruppen hela eftermiddagen. På förmiddagen var det hearing om globaliseringen. De inbjudna talarna var:
- Mario Aguja, fd parlamentsledamot och vice partiordförande i AKBAYAN.
- Elisabeth Dahlin, ambassadör, ansvarig för FN-programmet Globalt Ansvar om företagens ansvar i globaliseringen.
- Katarina Engberg, departementsråd, Försvarsdepartementet.
- Mr. Anjan Roy, Globaliserings och forskningsansvarig på Federation of Indian Chambers of Commerce and Industry (FICCI). Han deltog via Skype-videolänk.
- Guy Ryder, Secretary General of International Trade Union Confederation,
- Mats Wingborg, journalist och författare.
- Anders Ekblom, läkare och chef för läkemedelsföretaget Astrazenekas globala kliniska forskning.

De belyste flera delar av globaliseringen och gav värdefull information. Väldigt intressant lyssna till dem och diskutera globaliseringens form och effekter. På eftermiddagen fortsatte diskussionen på mötet. Också om andra saker. Dessutom fick vi samanställningen av de hittills inkomna synpunkterna, spännande! Men fortsätt skicka in, deadline för första omgången är inte förrän den 25 januari.

Igår hade Socialdemokraterna i Stockholm stort möte om det internationella rådslaget. Det var S-kvinnor i Stockholms AK och AK:s internationella utskott som stor som värdar för mötet som alla medlemmar var välkomna till. Jättemånga kom! Jag var inbjuden för att leda diskussionen i en av arbetsgrupperna, om Fred och frihet, och det var väldigt givande. Vår grupp diskuterade främst frågorna 4,5, 7 och 11 i rådslaget. Inspirerande att få lyssna till alla i gruppen. Tack S-kvinnor för inbjudan, och för ett bra arrangemang.

Helgens alla festligheter har också lyst upp i det här mörkaste vintermörkret som råder. Ulla och Peter hade julmingel i sin varma lägenhet igår. En massa god mat, en massa trevliga människor, en massa mysig stämning. Träffade en jätteintressant man från Ryssland och vi pratade om dagens val. Om det nu ens kan kallas för val... Och Andreas och Richard hade inflyttningsfest i sin nya vackra lägenhet. De vet hur man arrangerar tillställningar. Inget saknades. Mer behöver knappast sägas. Dessutom var Åsas födelsedagsmiddag perfekt i fredags. Aldrig är det så skönt att få komma hem till någon och få god mat och träffa roliga människor som på fredagar efter en hel mörk vintervecka. Vintern är bra när den blir upplyst!

Vill också tipsa om Hannas Kairoblogg! Spännande följa hennes vistelse i Egypten, gör det du också.

Kul möte! Över 50 kom! Fick förhandsinfo från försvarsberedningens rapport...

2007-11-28T23:40:00.000+01:00

Nöjd och glad. Över mötet ikväll om Gemensam Europeisk Försvars- och Säkerhetspolitik. Vad kul att så många kom, vi var över 50 pers, nästan 60 stycken på 68:an ikväll. Extra kul att publiken var så blandad, många partikamrater från olika håll (ändå från Linköping och Norrköping och Göteborg!) samt även flera från utanför rörelsen. Från försvarsmakten och civila samhället.

Är glad över den intressanta panelen, Håkan Hedlund från FM/NBG, Magnus Ekengren från FHS och Håkan Juholt från (s)/Försvarsberedningen. Riktigt kul att få moderera dem - men kanske ännu roligare var publikens kvicka och kloka frågor! Gladde mig också åt att partiföreträdare som Urban Ahlin, Aleksander Gabelic och Roger Hällhag hade kommit för att delta i diskussionen.

Mycket stimulerande kväll efter att ha fått lyssna på panelens inledningar, kvällens diskussioner, svar och frågor från och till publiken. Jag vill för tillfället särskilt notera följande angående kvällen:

- Exklusivt när Håkan J avslöjade lite grejer från Försvarsberedningens inriktning i rapporten som kommer nu i dagarna.
- Intressant att den enda i panelen som tog upp genderfrågan i samband med en kommentar från publiken var Håkan H.
- Upplysande med Magnus' beskrivning av hur Reformfördraget påverkar vår säkerhetspolitik. T.ex. artiklarna 27 och 28. Kolla in dem!
- Informativt om socialdemokratisk politik när Håkan J och Urban förklarar att Sverige, och EU, inte får vara utelämnade till FN:s säkerhetsråd om det vid en allvarlig kris skulle vara blockerat av ett veto grundat på t.ex. helt andra konflikter än det kriser direkt rör.
- Tänkvärt när Håkan J noterar att vi förr hade en situation när samhället skulle vara försvarsmakten behjälpligt i händelse av kris, medan vi idag har en situation där det är försvarsmakten som ska vara övriga samhällsfunktioner behjälpliga i händelse av kris.
- Också tänkvärt när Håkan J noterar att vår tidigare nationella säkerhetspolitiska strategi syftade till nationellt oberoende. Medan den idag utgår från det internationella/europeiska ömsesidiga beroendet.
- Viktigt när Urban och Magnus uppmärksammar att EU:s soft power inte får försvagas p.g.a. att EU nu skaffar sig annan power också.
- Uppskattat när Håkan H beskrev Resolution 1325!
- Värt att notera hur uppriktigt ödmjuk Håkan H var ifråga om svensk försvarsmakts insatser i europeiska försvars- och säkerhetspolitik. Angående Sveriges roll i Artemis: "Sverige hade en ganska viktig roll." Särskilt ödmjukt i ljuset av det Urban lyfte: Att Sverige och Frankrike är de enda EU-medlemmar som deltagit i alla EU:s hittilssvarande internationella insatser.
- Uppmuntrande hur både Håkan J, Urban, Magnus och Aleks beskrev hur EU tillhandahåller instrument som möjliggör för FN att genomföra sina beslut.
- Intressant att se på NBG som en katalysator till förändring som både Håkan J, Håkan H och Roger uppmärksammade.
- Bra frågor av
Johan om den kritik Värnpliktsrådet riktat mot FM/NBG med anledning av den reklam som använts för att rekrytera soldater till NBG.
Claes som frågade om ESFP om tio år.
Joanna som lyfte NATO-frågan.
Evis som diskuterade om vi förmår ha rätt insatser på rätt ställen.
Milli som borrade djupare i Solidaritetsklausulen.
Zoran som frågade om kopplingen bistånd och säkerhet (detta måste definitivt diskuteras mer!)
och Sanne som ytterligare fördjupare diskussionen om vikten av förebyggande arbete.

Sammanfattningsvis är det lätt att konstatera att diskussioner kommer fortsätta. Om den framtida försvars- och säkerhetspolitikens inriktning i EU. Jag återkommer helt säkert till detta. På fredag har vi möte i rådslagsgruppen, då får vi tillfälle lyfta detta också.

Till sist: Har också noterat att Politikerbloggen hade uppmärksammat att vi skulle ha mötet. Intressant.

Dagens möte med Al Fateh. Och timmarna med LO:s utbildning

2007-11-28T00:12:00.000+01:00

Kom nyss hem från middag med Palmecentrets delegation från Al Fateh full av engagerade distriktsledare. Väldigt hoppingivande. Hade många intressanta samtal med unga kvinnor och män som är aktiva på olika håll i Palestina. I Fatah. Om Anapolis, om Fatah, om fred internt i Palestina, fred med Israel. Om framtiden helt enkelt. Hoppingivande. Minst sagt. Härligt träffa Nabil igen också! Senast vi sågs var när jag var nere senast i Israel/Palestina och föreläste på Palmecentrets utbildning för olika kvinnocentran, om jämställdhetsarbete och feminism. Det var inspirerande dagar. Lika inspirerande som det var hoppingivande att träffa dessa ledare. Nabils och dessa aktivisters kunskaper, engagemang och klokskap gör skillnad.

Var ute på LO:s kvalificerade facklig-politiska ideologiska utbildning på Bommers tidigare idag och föreläste på temat Vår Värld. Jättekul! Kändes ärofullt att få föreläsa för det gänget. Coolt helt enkelt. Jag tror verkligen på fackets roll, möjligheter - och ansvar - i förändringen av världen. Den facklig-politiska samverkan är kraftfullare än vi ibland vågar inse. Tänk er sprängkraften i rejäla globala avtal. Som ett första steg ramavtal, men senare också kollektivavtal. Och tänk er en global A-kassa! Snacka om att realisera, och globalisera, det fackliga handslaget! Idéen kommer från SSU:arna i Norrköping/Linköping, fick med mig den senast jag träffade dom. De två timmarna hos de fackliga vännerna förflöt snabbt och jag fick med mig flera tankar in i rådslaget.

Till sist. Varmt välkomna imorn igen till vårt möte imorn i s-föreningen som jag roddat med:

GEMENSAM EUROPEISK FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK! VAD BETYDER DET?

Håkan Hedlund, Nordic Battlegroup, Magnus Ekengren, Försvarshögskolan, och Håkan Juholt, Försvarsberedningen, diskuterar tillsammans med ESP Stockholm, dig och mig. Varmt välkommen!

Den första januari står Nordic Battlegroup redo. Svenska soldater som efter EU-beslut är beredda att åka på internationella uppdrag till krig världen över. Detta som en del av den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken. I EU:s nya reformfördraget slås fast att medlemsländerna i solidaritet ska mobilisera alla instrument – även militära – för att kunna förhindra terroristhot på medlemsstaternas territorier. Därtill har EU-samarbetet kring säkerhetsfrågor växt för att idag även inkludera miljö, polis, hälsoskydd och mycket mer.

Vad betyder detta för svensk försvars- och säkerhetspolitik? Vilka följder får europeisk säkerhetspolitik för EU:s roll i världen? Vilken uppgift har EU:s Battlegroups? Och så klart: vilka konsekvenser får detta för socialdemokratisk försvars- och säkerhetspolitik? Idag, i 2000-talets Europa.

I panelen:
- överstelöjtnant Håkan Hedlund, Nordic Battlegroup
- dr Magnus Ekengren, Försvarshögskolan
- riksdagsledamot Håkan Juholt, försvarsberedningen (s)

Onsdagen den 28 november kl. 18.00 hos Socialdemokraterna på Sveavägen 68.

Alla är välkommen att lyssna och diskutera! (Du behöver inte vara medlem i ESP Stockholm.)Arrangörer: ESP Stockholm (Europeiska Socialdemokraters Parti, Stockholmsavdelningen)

Gabriella som en sol mitt i vinterkvällen

2007-11-26T22:27:00.000+01:00

Bättre kväll kan man nog inte ha. Har träffat Gabriella. Det var helgens bästa beslut att igår äntligen rodda ihop en tid för fika. Varje dag när jag ser mitt fina apelsinträd - som nu dessutom har en solmogen liten apelsin som lyser glatt i lövverket - tänker jag på henne/dig. Härligt att nu ses.

I helgen var jag också på socialistiskt forum på ABF-huset i Stockholm och deltog i en panel om Agoras årsbok "Ungas Framtidsvägar". Det var bland annat Agora som arrangerade seminariet. Det blev spännande diskussioner och en hel del nya tankar. Kul! För er som inte läst boken - gör det. Hade sällskap med Hanna hem hela vägen till Slussen, lördagens bästa halvtimma. När jag kom hem tänkte jag på det Mohamed från Sprong - som också satt i panelen - sa allra sist i debatten. Om att det var typiskt att ABF placerade en diskussion om ungas framtid i just källarlokalen. Det ligger något i det han sa tidigare under seminariet om hur de organisationer som bildades i början av förra seklet nu utgör etablerade strukturer som försvårar för unga som vill engagera sig. Strukturerna blir viktigare än innehållet. Ungdomsstyrelsen var ett annat exempel han tog upp.

Jag tycker också du ska ta och kolla in LSU:s snygga nya hemsida.

Imorn ska jag till LO:s kvalificerade utbildning på Bommersvik för att föreläsa och diskutera. Det ser jag fram emot!

Alla folks frihet - hela världens fred?

2007-11-23T09:07:00.000+01:00

Alla folks frihet - hela världens fred. Så lyder en av svensk arbetarrörelses mest klassiska paroller. Otaliga är de plakat som prytts av budskapet. Mängder av tal har innehållit detta berömda slagord. I olika sammanhang, på olika teman.
Parollen är helt enkelt en del av socialdemokratisk idétradition. Men det är långt ifrån oproblematiskt. Det handlar min kolumn i Östran om idag.

Ögon som sett helvetet kan också vara vackra.

2007-11-22T12:27:00.001+01:00

En förebild intervjuas i DN idag. Jag hade aldrig sett honom förr.

För snart fem år sedan lämnade vi St. Petersburg. Den sista kvällen gick vi på Nevskij Prospekt. Det var mörkt och min jackficka var tung. Där hade jag stoppat ned påsen med alla våra småmynt vi hade samlat under månaderna i Ryssland. I slutet av varje dag hade vi lagt alla små kopek vi fått som växel under dagen, i en burk.

Vid ett hörn stod en liten gammal dam och bad om pengar. Det var inte långt från den bit av Nevskij där vi några veckor tidigare hade sett en tam och rädd liten björnunge uppträda för förtjusta förbipasserande. Vi log mot damen. Jag minns inte hur hon såg ut men hon var mycket kort och mörkt klädd och hon såg trött ut. Sedan la jag hela påsen med pengar i hennes burk. Jag ville ta sats för att snabbt gå därifrån. Det här med allmosor är inte min grej. Men vi förmådde inte gå, hon grep tag i oss och tackade. Jag skämdes lite. Varför skulle hon tacka för det.

Kanske är hon en av de miljoner ryssar som skiter i yttrandefrihet och demokrati. Kanske deltog också hon i den stora enkätundersökningen bland ryssar som placerade yttrandefrihet först på 17:e plats över vad som är viktigt i livet.

Vem kan klandra henne? Eller de andra miljontals ryssar som lider idag. Först led deras förfäder under tsarens enväldiga lyxstyre som höll folket i fattigdom. Sedan led de under kommunismen. Det var nog en svårare smärta eftersom det direkt fysiska och psykiska lidandet parades med det lidande svek uppbringar hos människan. Miljoner måste de ryssar ha varit som led lika mycket av bristen på bröd, dikataturen och förföljelserna som de led av vad de upplevde som politikens, socialismens, kommunismens svek. Åren gick. Krig kom och gick. Lidandet fortsatte att vara en vana. Status quo. Sovjet föll. Den så kallade kommunismen sades ha försvunnit för gott. Bullshit! Kommunism tar lång tid att förmå förtvina och multna bort. Även om det kommunistiska styret är borta kommer det försura Rysslands mentala inställning lång tid framöver. Det märks idag. När det kommunistiska styret störtades anföll kapitalismen Ryssland. Kommersialismen lade an vid bryggan. Några få roffade åt sig det mesta och for utomlands eller låste in sig i jättelika lyxvåningar. De flesta blev kvar med inte något alls. Det sas att demokratin gjort intåg i Ryssland. Bullshit! Det vi såg i Ryssland för tio år sedan och det vi ser idag är inte demokrati. Men så länge eliten kallar det så kommer ryssar fortsätta strunta i demokrati. Demokrati kommer inte över en natt. Det tar tid. Som en stor levade, yvig rhododendronbuske.

Idag i DN intervjuas Arkadij Babtjenko. Han har de vackraste ögon jag sett på bild. Även ögon som sett helvetet kan vara vackra. Det måste hans vara ett bevis på. Bilden finns inte här på Internet, men kolla framsidan på DN Kultur idag så förstår du. Blodet kokar i min kropp när jag läser artiklarna på uppslaget med Babtjenko. Vilken kraft han måste inneha för att orka vidare, se sig själv i ögonen och förmå våga berätta. Som i sig är att ifrågasätta. Samtidigt kyls blodet av, av medvetenheten att Ryssland är så stort. Historien så stor. Landet så stort. Byggnaderna enorma. Naturen djup. Går det ens att göra något när något är så oändligt stort. Men jag tror det. Det går att förändra. Men förändringen startar alltid i det lilla. Och förändringen tar extra lång tid när det lilla har något enormt mot sig som bara genom en blinkning kan slå ned en för tid och evighet. Men människan vinner alltid. Så länge det lilla inte ger upp. Det är ju människorna som lever idag. Inte Sovjetunionen.

St. Petersburg är vackert så det smärtar i hjärtat. Soluppgångarna över Neva. Byggnaderna i nattens mörker. Parkerna fyllda av gula löv. Utan skönheten tror jag staden och invånarna skulle dö. Det är liksom den som gör att det lilla är värt att göra. Även om det lilla bara är att orka. St. Petersburg är en märklig plats. På ett förunderligt sätt ryms staden liksom inom en.

Jag skulle vilja skicka en stor rhododendronbuske till Babtjenko och hans familj.

Källström liknar Spindelmannen

2007-11-21T22:47:00.000+01:00

Dagen blir bara bättre och bättre. Sverige är redo för EM! Fantastiskt! Jag har alltid gillat Källström. Även om Grimlund skriver att han inte var i toppklass ikväll. Det är något särskilt med honom. Kanske är det också för att han liknar Spindelmannen. Källström alltså, inte Grimlund.

Johannas och Niklas' bloggar!

2007-11-21T19:15:00.001+01:00

Vissa dagar är bara bra dagar. Idag är en sådan dag. Dagen började bra med ett första möte med gott om diskussion och utrymme för tankar och idéer. Mitt första möte med Ruben var fantastiskt! Träffade honom och Kata efter lunch på Rival. Trevligt ställe må jag säga, särskilt med så trevligt sällskap. Ruben är en riktig liten stjärngosse, sötaste fyramånadersbarnet jag sett på länge. Men det är klart att med en stjärna till mamma blir man stjärngosse. Eftermiddagens möte var också det bra - det är slående hur bra det kan vara att träffa människor man inte träffar så ofta men borde träffa oftare. Fick en idé jag bara inte kunde låta bli att börja greja med.

I förmiddags skickade jag in min artikel om Kurdistan till Bosse. Finns att läsa i nästa nummer av Tiden som kommer ut om ett par veckor!

Vill passa på att tipsa om två fina bloggar. Johannas och Niklas. Duktiga skribenter med kloka tankar om verkligheten. Dagen blir ännu braigare av att läsa så bra bloggar.

Böcker och dans hos Tankesmedjan

2007-11-20T21:43:00.000+01:00

Var på Tankesmedjans sammankomst ikväll. Fick mycket uträttat. Träffade på flera jag behövde samordna lite grejer med. Grejt när man kan göra det under extra trevliga formar - i dessutom fina (och anrika!) miljöer. Fick också boken "Systrar! Kamrater!" av Marika och Anne-Marie Lindgren. Stort tack! Fick dessutom med signaturer och hälsning av dem själva, coolt. Ser fram emot att läsa den, verkar mycket viktig. Andra böcker jag ser fram emot att läsa är de jag fått av Kjell E. Johansson. Tack vare snälla Margaretha står de nu i Kalmar. Det är flera av Wigforss' verk. Och det känns stort. Ska bli spännande. Kjell var - och förblir! - en mycket viktig förebild för många av oss.

Satt och bläddrade på Tankesmedjans sida. Finns mycket läsvärt. Och tänkvärt. Fastnade vid texterna om "Dans i det hårda samhället" under den röda pluppen längst upp till höger "Vi kommenterar". Vackert och rent. Mitt i prick i hur det kan kännas. Inte minst del ett. Hittade också rapporter från vårt seminarium på Bommersvik i mitten av oktober. Här och här. Kommer nog alltid minnas den dagen. Det var fullsatt i Milan, det var spännande diskussioner och mycket skratt och applåder, och Ingvar sken och fnittrade förnöjt innan seminariet då vi klev in i salen efter att jag skämtat om en liten felsägning han gjort, haha! Men framför allt sken solen alldeles särskilt den dagen. Den speglades i sjön, på löven och hustaken, och i alla deltagarnas ansikten. Och så fick jag en så fin pin av en äldre farbror. Den står fastnaglad där jag har mina pennor här hemma. Och pennorna använder jag varje dag.

Clinton förstår Mernissi bättre än Bush

2007-11-19T16:13:00.000+01:00

Det handlar min kolumn om i Folkbladet idag:

Om ett år är det presidentval i USA. För första gången har en kvinna verklig chans att segra. Det kan betyda mycket för jämställdheten. Trots att vi lever på 2000-talet är världen extremt ojämställd. Världen över har kvinnor mindre makt och utsätts ofta för manligt våld. Det måste uppmärksammas av världens ledare. Särskilt av den enskilt mäktigaste: USA:s president. Med Hillary Clinton skulle det underlättas. I alla fall jämfört med Bush.

Bushs politik har varit direkt kvinnofientlig. Varje år dör 70 000 kvinnor på grund av osäkert utförda aborter. Ändå har han förbjudit allt amerikanskt bistånd till organisationer som arbetar med information om säkra aborter. Ihop med Vatikanen har han gått till attack mot kvinnors rättigheter. Samtidigt använder västerlandet, och Bush, ofta ojämställdheten i Mellanöstern för att hävda islams icke-demokratiska natur. Ord som slöja, harem och burka används flitigt. Kvinnoförtrycket i Mellanöstern är förskräckligt. Men det är också västerlandets.

Hela världen är ojämställd, och därmed odemokratisk. För att komma till rätta med det måste vi våga se bakom kvinnoförtryckets olika ansikten. Den marockanska feministen Fatima Mernissi hjälper oss på traven i boken ”Shahrazad reser västerut”.

Själv uppvuxen i ett harem, jämför hon sina erfarenheter med den västerländska mannens sexuella fantasibild. Hans föreställning av haremet är en plats med passiva kvinnor och ett evigt lugn för aktiva män. Mernissi hävdar motsatsen. Haremet används av Mellanösterns män för att tygla starka kvinnor de egentligen beundrar och räds.

Mernissi menar att detta illustrerar skillnaden mellan kvinnosynen i väst och öst. Medan muslimska män genom historien har betraktat kvinnan som lockande, med en styrka och intelligens som retat och skrämt dem, har västerländska män hyllat motsatsen. De har föredragit den passiva och sköna kvinnan. Kant, en av västerlandets mest tongivande filosofer, menade att kvinnor med stora kunskaper drabbas av fulhet. Och att de då försummar sin uppgift att bidra med skönhet. Enligt honom ska kvinnor inte utveckla sitt intellekt utan istället ägna sig åt sitt yttre.

Västerlandets män har beundrat kvinnan som ett skönt objekt medan österlandets män eggats av henne som ett skrämmande subjekt. Båda synsätten bidrar till världens kvinnoförtryck. En amerikansk president måste se det för att förmå främja jämställdhet och demokrati. Och det underlättas om presidenten är kvinna. Men främst av att det är någon annan än Bush.

Kalmar län: Fossilbränslefri region 2030

2007-11-16T11:31:00.000+01:00

Gårdagens konferens på Valhall i Hultsfred var mycket intressant. Det var Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län som arrangerade på temat regional utveckling och slutförvar av använt kärnbränsle. Tack för inbjudan att delta och tala! Blev riktigt imponerad av att lyssna på Leif Larsson och Sven Lindgren, som jag aldrig varit på samma möte som förut. Särskilt tänkvärt tycker jag beskrivningen av den Baltiska Tangenten är. Om hur Kalmar län befinner sig mitt i ett kommunikationsmönster från öst till väst. Och hur denna tangent har en strategisk position i förhållande till Asien/Kina. (Transporter över Ryssland/Baltiska tangenten från Asien/Kina till EU tar 17 dagar, vilket är att jämföra med transporter från Asien/Kina till EU via Indiens sydspets, Suezkanalen, Medelhavet och Gibraltar Sund på 35 dagar.) Och allas vår Peter Wretlund var klok som ett Oskarshamnskommunalråd ska vara!

Under dagen presenterade Sweco Eurofutures en undersökning om de samhällsekonomiska effekterna av ett eventuellt slutförvar av kärnbränsle vilket gav intressanta tankar för framtiden. Helena Ervenius på Regionförbundet presenterade rapporten ”Transportsystem för tillväxt bortom oljeekonomin”. Läs den om du inte redan gjort den! Den beskriver hur Kalmar län ska vara en fossilbränslefri region till 2030. Modigt och starkt! Jag önskar att fler svenska regioner (och länder!) vågade vara lika seriösa i sitt arbete mot växthuseffekten. Och gå från ord till handling på riktigt!

Dagen gav en massa tankar och funderingar, och det var en kul utmaning att få vara sista talaren som skulle sammanfatta och reflektera. Det var framför allt två saker som slog mig. Dels hur modiga och framåtsyftande Kalmar län är i dessa frågor. Konferensen berörde och tog upp sådant som knappast några nationella politiker vågar ta i och diskutera, det vill säga hanteringen av det högaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Dels att Kalmar län verkligen är världsledande på detta område. Ur många perspektiv:
- forskningen kring dessa frågor (som i stora delar bedrivs på Äspö utanför Oskarshamn i SKB:s bergslaboratorium)
- Kalmar län har flest miljöteknikföretag jämfört med alla andra län i Sverige. Och inom miljöteknikområdet ligger svenska företag bra till i internationella mått mätt.
- I Oskarshamn har ett unikt demokratiarbete gjorts för att informera och förankra vad SKB:s platsundersökning innebär, detta inom ramen för kommunens LKO-arbete (Lokal Kompetens Uppbyggnad). Detta är verkligen något andra länder har mycket att lära av, inte minst i ljuset av de demonstrationer och protester som genomförs i andra delar av världen på grund av den misstro människor känner gentemot kommuner/stat/myndigheter/näringsliv ifråga om hur utbränt kärnavfall hanteras. Något som vi inte har i Sverige.

Och den avslutande panelen var också den upplysande. Intressant resonemang av Lindgren med anledning av Europatunneln.

Protest mot mörkret, del 4

2007-11-16T11:30:00.001+01:00

Gardinerna fladdrade i den öppna balkongdörren. Första kakan hade blivit bränd så Zoran hade inget val annat än att vädra. Trots kylan. Grannarna hade tydligen också sina balkongdörrar på glänt. Ut dansade musiken, blandades och skapade ny. Om han som ville ramla från stjärnorna med hon som var evigt ung. Han hörde röster. Det var fest på flera ställen i huset. Han tog den färdiggräddade kakan och gick ut i trappuppgången. Plingade på, men ångrade sig genast. Han orkade ju inte träffa någon. Dörren öppnades och han översköljdes av lycka. Han trodde att snygg-Erik skulle stå där, men istället var det Olof. Brunbränd och med solblont hår. Som Kalles Kaviar. Tänk att man kunde bli så glad av att träffa någon som honom.
- Är du hemma? Var det enda han kunde få ur sig.
- Visst, kom tillbaka imorse. Du måste se Zanzibar. Men fan va det var mörkt. Bra att du kommer! Fick du mitt sms eller? Jag har en grej du måste se, jag fattar inte vad det är för nåt. Olof slängde en blick bakåt i rummet och drog med Zoran in i hallen.